Kommer tomträtt bli tryggare?

Avgäldens nivå är kopplad till markvärdet. När priserna i området stiger ökar kostnaden, samtidigt som det blir dyrare att friköpa tomten. Situationen påminner om den tidigare fastighetsskatten, där hushållets ekonomi påverkades av prisutvecklingen i närområdet.

När fastighetsskatten avskaffades ersattes den av en kommunal avgift med ett tak, vilket skapade större förutsägbarhet. För tomträtter finns inget motsvarande skydd. Avgälden kan stiga kraftigt utan något övre tak.

Friköp är ofta det enda alternativet

Tomträttshavarens alternativ är att friköpa marken, det vill säga köpa loss tomten. Kommuner erbjuder ofta friköp, men statlig mark förvaltas bland annat av Statens fastighetsverk som inte gör det. Om friköp inte är möjligt återstår i praktiken bara att acceptera höjningen eller sälja bostaden.

Friköpspriset baseras normalt på markens taxeringsvärde och kan därför bli mycket högt. Fastighetens värde ökar dock inte alltid i motsvarande grad, åtminstone inte på kort sikt, vilket gör att friköpet kan bli ekonomiskt svårt att räkna hem. I vissa fall godkänner banker inte heller ökad belåning för friköp, vilket ytterligare försvårar möjligheten.

En lagstiftning som i stort sett är oförändrad

Tomträttssystemet bygger på lagstiftning från mitten av 1900-talet. Kopplingen till markvärdets utveckling infördes på 1950-talet, och tioåriga avgäldsperioder 1967. Sedan dess har lagstiftningen i allt väsentligt varit oförändrad, trots att prisutvecklingen på bostadsmarknaden varit betydligt högre än vad lagstiftaren kunde förutse.

Flera försök att reformera systemet har gjorts, senast 2012, men utan resultat. Hur tomträtter hanteras skiljer sig dessutom åt kraftigt mellan olika kommuner. Som tomträttshavare är man i praktiken beroende av hur den egna kommunen valt att tillämpa regelverket, och här finns stora skillnader. Därtill skiljer sig hanteringen mellan kommuner och staten.

Frågan om ökad trygghet och förutsägbarhet för tomträttshavare är därför aktuell.

Inför valet har Villaägarnas Riksförbund frågat riksdagspartierna om de vill förändra lagstiftningen för att ge tomträttshavare bättre skydd.

Är ditt parti beredd att se över lagstiftningen så att tomträttshavaren får ett skydd mot alltför kraftiga höjningar av tomträttsavgälden?

Är ditt parti beredd att se över lagstiftningen och ge tomträttshavare en lagstadgad rätt att friköpa marken? 

Partiernas öppna svar i korthet

Moderaterna vill utreda hur problemen med tomträtt kan motverkas och hur systemet på sikt kan avvecklas.

Sverigedemokraterna vill göra systemet mer förutsägbart, bland annat genom att överväga avgäldstak och tydligare regler för friköp.

Kristdemokraterna anser att lagstiftningen är föråldrad och skapar stor ekonomisk osäkerhet. Partiet vill stärka skyddet mot kraftiga höjningar och överväga lagstadgad rätt till friköp.

Liberalerna menar att kopplingen till markvärdet ger orimliga konsekvenser när priserna stiger kraftigt och vill modernisera systemet så att hushållen får större trygghet och möjlighet att friköpa.

Centerpartiet anser att avgälden bör kunna indexeras för att skapa mer överblickbara kostnader och att friköp i grunden bör vara möjligt, även om undantag kan behövas.

Socialdemokraterna svarar nej på båda frågorna i enkäten men anger i fritext att de är beredda att se över systemet i ett bredare perspektiv. Vad en sådan översyn skulle innebära framgår inte närmare.

Miljöpartiet svarar ja på båda frågorna men utvecklar inte sitt ställningstagande.

Vänsterpartiet svarar ja till skydd mot kraftiga höjningar men nej till en lagstadgad rätt att friköpa marken. Partiet betonar att tomträtt ger kommuner långsiktig kontroll över marken och kan bidra till bostadspolitiska mål.