Detaljplaner tas fram och beslutas av kommunerna för att bestämma hur bebyggelse samt mark- och vattenområden får användas. Plan och bygglagen anger hur detaljplaner tas fram. Det finns två sätt att ta fram detaljplaner. Standard planförande och utökat planförfarande. Skillnaden mellan planförfarandena handlar i mångt och mycket om demokrati. Helt enkelt hur omfattande samråd, granskning och beslutsprocess ska vara när en detaljplan ska tas fram samt hur mycket kommunikation och insyn som krävs.
Snabbspåret riskerar att bli huvudregel
Standard planförfarande är det enklare och snabbare förfarandet som används för de flesta detaljplaner. Det innebär att kommunen tar fram ett planförslag, samråder om det och låter det granskas innan detaljplanen antas. Förfarandet är utformat för att vara snabbare och billigare. Det får användas för detaljplaner som inte har större påverkan på allmänheten eller miljön och som är förenliga med översiktsplanen samt länsstyrelsens granskningsyttrande.
Utökat förfarande ger verkligt inflytande
Utökat planförfarande är det mer omfattande demokratiska förfarandet, som ska användas för detaljplaner som har större betydelse eller komplexitet. Planförslaget ska bland annat kungöras i en ortstidning, ha en samrådstid på minst tre veckor, innehålla en redovisning av samrådssynpunkter i en separat samrådsredogörelse och granskas under viss tid innan det får antas. Det är dessutom så att detaljplanen normalt ska antas av kommunfullmäktige. Så är det inte alltid vid standard planförfarande.
Utifrån ett demokratiskt perspektiv föreslår vi att det utökade planförfarandet görs i stort sett obligatoriskt samt att standard planförfarande enkom ska användas när småhusägare uppenbart inte är berörda. Visst är utökat planförande dyrare än standard planförfarande, men kommunal demokrati måste få kosta.
I arbetet med att ta fram ett förslag till en detaljplan ska vidare en kommun enligt 5 kapitlet 11 § plan och bygglagen samråda med bland annat länsstyrelsen, lantmäteriet, hyresgäster och berörda småhusägare samt den lokala hyresgästföreningen. Vi föreslår att lokala villaägarföreningar får samma lagreglerade möjlighet till deltagande vid samråd.
Ge villaägare rätt att överklaga
Om en hyresgästförening bedriver verksamhet i ett område med en ny detaljplan eller en ny bygglovsansökan, har den rätt att överklaga. Miljöorganisationer kan överklaga vissa detaljplaner och bygglov. Lokala villaägarföreningar saknar dock överklaganderätt, men borde tillerkännas detta.
När det gäller möjligheten för småhusägare att överklaga bygglovsbeslut som sakägare behöver kretsen som har möjlighet att överklaga utvidgas. Idag är det bara de närmaste grannarna som har möjlighet till detta. Andra småhusägare kan likväl uppfatta sig som berörda. Vi anser att demokratin behöver stärkas genom att alla småhusägare inom en utökad radie från en bygglovspliktig åtgärd ska ha generell möjlighet till överklagande.
Lars Avellán, talesperson, Villamiljögruppen, ett nätverk av ett 30-tal lokala villaägareföreningar.
Ulf Stenberg, chefsjurist, Villaägarnas Riksförbund