Med hänsyn till samhällsspridningen av covid-19 (Corona) kan öppettider och svarstider ändras med kort varsel.

Villaägarna bevakar utvecklingen noga och följder de rekommendationer som utfärdas av regering och myndigheter. Vi ber om förståelse för ovan nämnda åtgärder.

Takåsar över villaområde
Takåsar över villaområde

Stäng dörren för en ny fastighetsskatt

I Villaägarnas rapport "Stäng dörren för en ny fastighetsskatt" går vi igenom och listar en rad argument till varför en återinförd fastighetsskatt vore skadligt för såväl enskilda småhusägare som för svensk ekonomi i stort. Från såväl politiskt håll som bland ekonomer och en del opinionsbildare hörs ofta argument om att ägt boende genererar en avkastning som bör beskattas.

Detta är ett felaktigt sätt att se på det hela då det inte finns någon löpande ekonomisk intäkt att betala denna skatt med. Pengarna måste istället tas någon annanstans ifrån. Dessutom betalas skatt vid såväl förvärvet av bostaden som vid försäljning.  

Idén om att boendet genererar en form av beskattningsbar avkastning är en teoretisk tankefigur som stämmer dåligt överens med verkligheten visar denna rapport från Villaägarnas Riksförbund. 

I korthet visar rapporten att: 

  • Den breda gruppen låg- och medelinkomsttagare ofta har sitt sparande i bostaden men gör vanligtvis inte liknande investeringar i till exempel aktier. Därför sker en betydande del av låg- och medelinkomsttagares förmögenhetsbildning i just bostaden, framförallt småhus. 
  • Höga fastighetsskatter kan förväntas leda till minskad förmögenhetsbildning i stora grupper i samhället, vilket är ett centralt skäl till att inte beskatta fastigheter högt.
  • För att komma runt problematiken med hur låg- och medelinkomsttagare påverkas av en höjd fastighetsskatt skulle en höjning sannolikt följas av undantag för personer som saknar betalningsförmåga. När undantag införs baserat på inkomst omvandlas fastighetsskatten i princip till en extra skatt på inkomster.
  • Fastigheter i praktiken inte är en fast form av kapital, utan snarare att kapitalbeståndet i fastigheter ständigt måste förnyas. De fasta bruttoinvesteringarna i småhus i Sverige uppgick under perioden mellan 2000 och 2018 till hela 1 520 miljarder kronor i dagens penningvärde. 
  • Småhusägares investeringar har varit avgörande för att underhålla småhusen, bygga nytt samt skapa högre funktionalitet i befintligt bestånd i form av exempelvis klimatsmarta energisystem. Det är investeringar som skulle minska eller helt utebli om fastighetsskatten höjs eftersom hushållens ekonomiska utrymme då äts upp av skatten. 
  • En höjning av fastighetsskatten går emot såväl sociala målsättningar om tillgänglig bostadsmarknad liksom miljömässiga målsättningar om grön energianvändning i bostäder. 
  • Fastighetsskatt minskar incitamenten för att bygga nytt, underhålla och upprusta befintligt småhusbestånd. Detta är skadligt för ekonomin inte minst i en situation där bostadsbristen är hög. Sverige behöver en politik för ökade snarare än minskade investeringar i bostäder. 
  • Drivkrafterna att genom investeringar skapa klimatsmarta hus undermineras av fastighetsskatt.
  • Allmänhetens starkt kritiska inställning till den gamla fastighetsskatten var inte irrationell, utan baserad på upplevelser från verkligheten. Denna kritiska inställning behöver vara vägledande för politikens val.

Funderar du över något?

Som medlem i Villaägarna får du bland annat fri tillgång till Sveriges mest kompletta expertrådgivning.

Funderar du över något?

Som medlem i Villaägarna får du bland annat fri tillgång till Sveriges mest kompletta expertrådgivning.