Enligt Villaägarnas driftskostnadsrapport 2026 kostar elnätet i genomsnitt drygt 24 000 kronor om året för en villa. Samtidigt kan kostnaden vara nästan dubbelt så hög hos det dyraste elnätsföretaget som hos det billigaste.
Elnätsföretagen har fått en exceptionell rättighet. Inom sitt område har de monopol på en samhällskritisk tjänst som kunden varken kan välja bort eller köpa av någon annan. En sådan rättighet måste motsvaras av långtgående skyldigheter.
Där har den svenska elnätsregleringen misslyckats.
Hushållen får betala för ett system som brister
Energimarknadsinspektionen, Ei, bestämmer hur stora intäkter elnätsföretagen får ta ut från sina kunder. En viktig del i beräkningen är vilket värde elnätet anses ha. Ju högre nätet värderas, desto mer får bolaget ta betalt.
Regleringen har under lång tid gett utrymme för systematisk överkompensation till elnätsföretagen. Ei:s egen granskning visar att företagen generellt har en stark ekonomisk ställning och god lönsamhet. Avkastningen har varit högre än den kalkylränta som ligger till grund för regleringen, samtidigt som avgifterna har ökat betydligt snabbare än inflationen.
Nu arbetar Ei med en ny reglering för 2028–2031. Men den förändrar framför allt hur framtida investeringar ska värderas och gör inte upp med gamla övervärderingar av elnäten. Eftersom näten används i många decennier riskerar hushållen att fortsätta betala för högt värderade tillgångar långt in i framtiden.
Det räcker inte att täppa till hålet för framtiden om pengarna fortsätter läcka ut genom det gamla systemet.
Sverige behöver investera stort i elnäten för att klara elektrifieringen. Men elektrifieringen får inte bli en ursäkt för omotiverat höga avgifter.
Nu finns chansen att tänka större
Det är därför den nya elnätsutredningen är så viktig. Utredaren ska inte bara titta på hur avgifterna regleras utan också analysera hur elnäten är organiserade, om antalet elnätsföretag bör minska och om dagens struktur kan göras om.
Det öppnar för något större än ännu en teknisk förändring av intäktsramarna. Det öppnar för frågan om hur själva elnätsmonopolen ska fungera.
Missköts monopolet måste det få konsekvenser
Ett elnätsföretag har fått ensamrätt att bedriva nätverksamhet inom sitt område. Då måste det också finnas konsekvenser för den som inte sköter sin del av monopolkontraktet.
Ska ett elnätsföretag som inte levererar rimliga priser, nödvändiga investeringar och ett väl fungerande nät kunna bli av med sitt monopol?
Vårt svar är ja. Missköter ett elnätsföretag sin del av monopolkontraktet måste staten ytterst kunna släcka det och låta någon annan ta över.
Utredningen tillsattes bara några veckor före valet. Oavsett vilka partier som till slut regerar Sverige får den inte reduceras till ännu en översyn av tekniska beräkningsmodeller.
Den som får ensamrätt till sina kunder måste också förtjäna rätten att behålla dem. Den som inte sköter sin del av monopolkontraktet måste ytterst kunna släckas.
Helen Forslind
Chefsekonom på Villaägarnas Riksförbund samt ekonomie doktor
