Alex Jankell, du arbetar på Svensk Solenergi, som ansvarig för näringslivsfrågor. Trots namnet på er branschorganisation så anar jag att batterier blivit en allt mer dominerande produkt för era medlemsföretag, hur märker ni det?
Absolut, batterier har ju blivit en viktig del av vårt område och det är också en naturlig utveckling för väldigt många av våra medlemsföretag. Solceller producerar ju el och batteriet gör att kunden kan använda mer av den vid rätt tillfälle. Det tillsammans med lösningar för smart styrning ger hushåll och företag större möjlighet att påverka sina elkostnader. Batterier bidrar också till ett stabilt elsystem genom att hjälpa till med att hålla frekvensen i elnätet, samt kapa effekttoppar vilket är väldigt nyttigt för elnätet. Vi ser att batterimarknaden fortsätter växa.
Går det att siffersätta lite kring framväxten av batterier, omfattningen av hur detta kommer?
Ja man kan säga att batterimarknaden växer, men idag har vi inte riktigt heltäckande statistik för batteriinstallationer i landet, men för att uppskatta, under 2025 redovisades 78 000 ansökningar om grönt avdrag för batterier. Och det här är ju då i villasfären.
En ansökning om grönt avdrag kan ju göras av två personer i samma hushåll som man får beakta det. Men att marknaden växer indikeras av att vi för första halvåret 2026 hade 45 000 ansökningar av samma gröna avdrag, det motsvarar en ökning med 28 procent jämfört med samma period 2025.
Tittar man sen på parksidan så kan man titta på vilka parker som har anmälts till länsstyrelserna. Här kan man se att den totala lagringskapaciteten i de här batterierna som fått godkänt kan multipliceras med fyra jämfört med villabatterierna.
Sen är det en uppskattning. Inte alla batterier som har fått godkänt av länsstyrelsen byggs. Men det går att konstatera ett stort kommersiellt intresse för de här energilagren.
Om man ser till ett hushåll som funderar på en sån här investering, som kanske har elbil eller bara funderar på hur man kan trimma sina elkostnader – de måste ju räkna på någon form av återbetalningstid för detta? Samtidigt utgör det skiftande elhandelspriset en faktor som gör återbetalningstiden rätt osäker? Hur trygg kan ett hushåll vara med sin investering?
Vi brukar kalla batterier för elsystemets Schweizerkniv utifrån möjligheten till flertalet olika intäktsströmmar som ett batteri kan ge till ett hushåll. Man kan påverka sin elräkning, till exempel genom att använda mer av sin egen solel om man har det, eller flytta elinköp till billigare tider automatiskt, eller till att kapa effekttoppar där det fortfarande är aktuellt i vissa elavtal. Sen finns det ett antal stödtjänstmarknader dit man kan sälja batteriets kapacitet.
Men nyttan med en batteriinvestering blir allra störst när batteriet och styrningen är anpassade till hur hushållet faktiskt använder el. Ju högre elanvändning man har i huset, desto mer nytta får man i regel från den här investeringen. Generellt är batteriinvesteringar lönsamma i en vanlig villa.
En stor del av besparingen kommer också av att man slipper köpa in el från elnätet. Det gör att man slipper betala energiskatt och moms samt den rörliga delen av elnätsavgiften.
Sen är det som du säger att det finns en variation med elhandelspriset och spot-priset på el för de här marknaderna som batteriet agerar på.
Utöver hushållen så ser vi nu också en framväxt av batteriparker. Det här är områden där man mer storskaligt och industriellt uppställer batterier för att verka i energisystemet. Var hamnar de här någonstans?
Ja det här är en lagring av kraft för att bidra till ett mer kostnadseffektivt elsystem. Hur många såna här parker vi sen behöver beror helt på vad elsystemet efterfrågar idag och i framtiden. Men kapaciteten bestäms av den nytta som framkommer tillsammans med elproduktion och nätutbyggnad. Det bästa läget söks där det går att kombinera en bra nätanslutning med en minimerad påverkan på omgivningen. Industriområden eller redan påverkad mark är därför goda kandidater för lokalisering. Den vanligaste placeringen är att man placerar sig på befintliga sol- eller vindkraftsparker i synergi till att främja de anläggningarnas ekonomi. Där är det då också klart med tillstånd och elnätsanslutning.
Vilken betydelse har batterierna för utvinningen av energi från de väderberoende kraftslagen? Det kanske är för tidigt att ställa den frågan eller?
Batterierna förlänger timmarna på dygnet som den här elproduktionen kan bidra och stabiliserar frekvensen i elnätet vilket är väldigt viktigt. Man bidrar också med något som kallas elprisarbitrage – där elproduktionen förflyttas från tider på dygnet när vi inte behöver det till tider då behovet är större. Detta pressar sammantaget priserna på el.
Som inslag i grannskapet blir de här anläggningarna ”en ny fågel”. För närboende kan det uppfattas som ett industrialiserande inslag några kvarter bort. Vad ska vi tro, vad kan bli en vanlig storlek på en sån här anläggning framöver, och hur ser det ut idag?
Tyvärr saknas det statistik som kan ge oss en medianstorlek för en batterianläggning, men om jag får uppskatta utifrån anmälningar till länsstyrelserna så har en genomsnittlig effekt varit 55 MW och att de vuxit i omfattning mellan 2021-2025. Men som sagt, inte alla de anmälda parkerna har sen byggts.
För en lekman, vad motsvarar 55 MW? Min upplevelse har varit att jag ser de här anläggningarna uppföras med ett par containrar i vad som motsvarar storleken av en villatomt.
Ja två containrar motsvarar 2 MW och då skulle de storleksmässigt kunna uppta motsvarande en villatomt. Att sedan genomsnittet är 55 MW handlar nog om att några riktigt stora anläggningar drar upp snittet.
Kring de här anläggningarna har sedan några frågeställningar dykt upp som engagerar våra medlemmar som är närboende. En av dem är brandfaran, där tyska incidenter varit väldigt omfattande. Vad kan man förvänta sig eller frukta från en sån här batteripark, är det en särskild hetta som utvecklas vid en brand?
Nej, men det är en jätteviktig fråga med brandsäkerheten och tryggheten för närboende ska vara en självklar del av varje projekt. Det finns etablerad kunskap och också tekniska lösningar för att förebygga fel och begränsa konsekvenserna ifall något inträffar. Skydd mot överhettning och åtgärder mot brandspridning är väldigt centralt tillsammans med en genomtänkt räddningsinsats enligt lokala brandskyddsregler som en batteriprojektör måste följa. Här finns regelverk från både Boverket, Elsäkerhetsverket och Svensk Solenergi att förhålla sig till.
Tack, ett annat ärende som aktualiserats utifrån ett par fall är att batterianläggningen haft en ljudbild som blivit påtaglig, ja rent av riktigt störande. Ska man som närboende betrakta det här som ett systematiskt problem eller handlar det om enskilda fall?
Buller måste vara en fråga man arbetar med redan vid planeringen för att anlägga en sån här sajt. I de här två aktuella fallen skulle jag nog säga att det handlar om otillräckliga bulleråtgärder. Det finns ju flera sätt att begränsa ljuden, framförallt genom en placering på behörigt avstånd från bostäder. Men också genom tystare utrustning där man använder ljuddämpning för själva fläktarna eller med bullerskärmar. När sedan en anläggning visar sig störa kan det utredas och sedan vidtas åtgärder.
Nyttan med elsystemet bör förstås förenas med en god boendemiljö.
Det saknas inte berättelser om till exempel vindkraftsparker som i samband med uppförande inspekteras och befinns ha en viss ljudnivå, sen något år senare följer slitage och nya ljud uppstår. Vart vänder man sig om ljudnivån ändrar karaktär, är det till kommunen?
Man ska börja med att kontakta den som driver anläggningen. Som närboende ska man kunna förvänta sig att frågan tas på allvar av den som driver och äger batterianläggningen. Och sen, som du säger kan man vända sig direkt till kommunen som antingen hanterar klagomålet eller hänvisar till rätt tillsynsmyndighet. Därifrån kan ansvarig myndighet förelägga verksamhetsutövaren att rätta till bristerna.
En sista av mina mer undrande frågor kretsar kring ursprunget för komponenter till de här anläggningarna? Kina beskrivs ofta som dominerande i en leverantörsroll som också innebär ett geopolitiskt maktföreträde och man tänker även på gruvor i länder med svag arbetsrätt och miljölagstiftning.
Omställningen behöver vara hållbar hela vägen. Batterier gör stor nytta och är viktiga för svensk elektrifiering, klimatmålen och vår konkurrenskraft. Men det här minskar inte ansvaret för arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och miljö i leverantörskedjan. Det har också tagits konkreta steg inom EU. Där har ju till exempel batteriförordningen särskilda leveranskedjekrav som börjar tillämpas den 18 augusti nästa år.
För berörda företag kräver förordningen spårbarhet, riskhantering och oberoende granskning kring råvaror som lithium, kobolt och naturgrafit. Kobolt är på utfasning i moderna batterier och har ersatts av lithium järnfosfat. Hållbarhetsarbetet inför att den här förordningen träder i kraft behöver för företagen pågå redan nu.
Och ni som branschorganisation kan ha en lite samlande roll i det här arbetet också?
Absolut, vi påbjuder en uppförandekod där vi ställer liknande krav som i batteriförordningen med tillsyn i leverantörskedjan. Sen är vi också med och driver frågan genom den europeiska branschorganisationen Solar Power Europe för en hållbar grön omställning.
Avslutningsvis, vilken förändrande roll för samhället spår du kommer av att hushåll skaffar batterier och genom framväxten av de mer storskaliga batteriparkerna, om man tänker ett decennium framöver?
Batterier kommer vara en självklar del om hur vi använder vår el om tio år. Fler hushåll och företag kan få kontroll över sin elanvändning samtidigt som större lager hjälper elsystemet att hantera variationer och ta vara på mer fossilfri el. Jag återkommer till att kalla batterierna för elsystemets Schweizerkniv med hela tiden expanderande användningsområden.
Tack Alex för din medverkan!
