För Villaägarnas medlemmar har VA-lagstiftningen och hur den tolkas i kommunerna stor betydelse. Det handlar både om den löpande kostnaden för vatten och avlopp, vilken VA-lösning man tillåts ha och hur belastningen på våra gemensamma vatten ska få tillåtas bli.
Mycket infrastruktur för vatten och avlopp är idag ålderstigen. Svenskt Vatten uppskattar investeringsbehovet till 540 miljarder kronor fram till 2040 om framtidens vattenförsörjning ska kunna säkras. Kostnaderna drivs av EU-direktiv, klimatanpassning, reinvesteringsbehov och återbetalningskrav på lån. Mellan 2024 och 2025 ökade VA-taxorna i genomsnitt med 11 procent. Mellan 2021 och 2025 ökade taxorna med i genomsnitt 44 procent.
Tvångsanslutningar kan bli mycket kostsamma
När en kommun inför ett nytt verksamhetsområde för VA ansluts befintliga och planerade fastigheter till det kommunala nätet. I samband med detta måste hushållen betala en anslutningsavgift. Under 2025 var den genomsnittliga kostnaden för anslutning 196 290 kronor. Till det kommer kostnader för grävning och andra merkostnader. I vissa miljöer är grävningen den största utgiftsposten.
Tvångsanslutningarna är kollektiva vilket gör att även välfungerande enskilda anläggningar måste ansluta sig.
Lagändringen 2023 gav större flexibilitet
Under 2023 trädde ändringar i lagstiftningen i kraft rörande anslutningen till det kommunala VA-systemet. Ändringarna hade arbetats fram av den föregående regeringen. Rekvisiten för att avgöra om det med hänsyn till människors hälsa och miljön behövdes en kommunal anslutning gavs större flexibilitet för att överväga alternativet att behålla befintliga enskilda avlopp.
Inför valet har Villaägarnas Riksförbund frågat riksdagspartierna om de vill förändra VA-lagstiftningen under nästa mandatperiod.
Vill ert parti förändra VA-lagstiftningen kommande mandatperiod?
| Parti | M | SD | KD | L | C | S | MP | V |
| Ja | X | X | X | X | X | X | ||
| Nej | X | X |
Partiernas öppna svar i korthet
Moderaterna vill att enskilda VA-anläggningar ska kunna vara kvar i större utsträckning och att kommunerna ska få större möjlighet att fondera medel för framtida investeringar i VA-systemen.
Sverigedemokraterna vill skapa större flexibilitet i regelverken så att fastighetsägare inte tvingas till kostsamma anslutningar när miljönyttan är begränsad.
Kristdemokraterna vill att lagstiftningen ska ta större hänsyn till beredskap, kostnadseffektivitet och lokala förutsättningar. Partiet vill undvika tvångsanslutningar där fungerande enskilda lösningar redan finns.
Liberalerna anser att lagändringen redan gett större flexibilitet men pekar samtidigt på att landsbygdshushåll kan drabbas av orimliga kostnader. Staten bör enligt partiet väga nyttan med kommunalt VA mot kostnaden för den enskilde.
Centerpartiet vill se en bättre balans mellan kommunala lösningar och decentraliserade alternativ. Partiet lyfter beredskapsperspektivet och öppnar för investeringsstöd till enskilda lösningar.
Socialdemokraterna vill förbättra förutsättningarna för investeringar och reinvesteringar i det kommunala VA-nätet och undanröja hinder för att säkra fungerande VA-system i hela landet.
Miljöpartiet vill i första hand se kommunala och standardiserade VA-lösningar men öppnar för privata alternativ när kommunalt VA är mycket dyrt eller svårt att bygga ut. Partiet vill också se nya lånemöjligheter för fastighetsägare.
Vänsterpartiet anser att lagstiftningen redan blivit mer flexibel men betonar att enskilda avloppslösningar måste leva upp till miljö- och hälsokrav.
Vår analys
Ålderstigen VA-infrastruktur märks i många kommuner genom svag kapacitet att klara häftiga regn eller ökad belastning. I Sandviken har kommunen vid hög belastning tvingats släppa ut orenat vatten eftersom det kommunala systemet inte klarar trycket. Samtidigt riskerar hushåll med fungerande enskilda avlopp att tvångsanslutas till det kommunala nätet under mycket höga kostnader.
För hushåll med enskilda avlopp innebär det en stor osäkerhet. Många medlemmar vittnar om att deras anläggningar underkänns trots att de fungerar väl eller att de ställs inför kostsamma tvångsanslutningar på svaga grunder.
Men ny har lagändringarna 2023 börjat få genomslag. Under 2025 stoppade både Värnamo och Norrtälje tvångsanslutningar med hänvisning till den ökade flexibiliteten i lagen. Våren 2026 stoppade även Arvika en sådan process. De stoppade processerna väcker hopp för boende där politikerna styvnackat ser den kommunala lösningen som den enda tänkbara.
Partiernas svar visar flera tydliga skiljelinjer. Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet lyfter decentralisering, flexibilitet och möjligheten att behålla fungerande enskilda lösningar. Kristdemokraterna och Centerpartiet betonar även robusthet och beredskapsperspektiv.
Socialdemokraterna fokuserar istället på investeringar och reinvesteringar i de kommunala systemen. Miljöpartiet lyfter behovet av standardiserade och kontrollerade kommunala lösningar, även om partiet öppnar för privata alternativ där kommunalt VA är mycket dyrt eller svårt att bygga ut.
Liberalerna och Vänsterpartiet är de enda partier som inte vill förändra lagstiftningen ytterligare. Liberalerna beskriver samtidigt att landsbygdshushåll kan drabbas av orimliga kostnader, men ser trots det inget behov av nya reformer.
I partiernas svar går det att urskilja två olika synsätt på framtidens VA-system. Det ena bygger på större kommunala och centraliserade lösningar. Det andra synsättet öppnar för flexibilitet, decentralisering och möjligheten att behålla fungerande enskilda avlopp. För villaägare kan skillnaden få mycket stora ekonomiska konsekvenser.
Jonathan Lindgren, expert på kommunala tjänster
