Förslag om vindkraftsersättning
Regeringen har kommit med en lagrådsremiss där husägare kan få vindkraftsersättning (intäktsdelning) om vindkraftverk uppförs i närheten, men de hålls inte skadeslösa utan får själva stå för en stor del av värdeminskningen på sina hus. Förslaget innebär inte heller någon rätt till inlösen om boendemiljön blir alltför negativt påverkad och innebär stora möjligheter för vindkraftsbolagen att uppföra vindkraftverk i närheten av bebyggelse, då vindkraftsbolagens intäktsgaranti innebär att dessa alltid ska få behålla minst 98 procent av intäkterna, oavsett hur stor värdeminskning som husägarna åsamkas.
Bakgrunden till regeringens förslag är den utredning som regeringen presenterade 2023 och den komplettering till utredningen som gjordes 2025. Villaägarna har yttrat sig beträffande båda förslagen samt bedrivit lobbying och opinionsbildning i frågan.
Förbundet anser att husägare fullt ut ska kompenseras vid värdenedgång på fastigheter till följd av lokala vindkraftsetableringar. Vindkraftsbolagen ska inte oavkortat få intäkterna från vindkraftverken medan småhusägare tvingas stå för kostnaderna till följd av värdenedgång, exempelvis på grund av buller. Förslaget i lagrådsremissen är förvisso något bättre än den kompletterande utredningen, men innebär inte att husägare i närheten av nybyggda vindkraftverk hålls skadeslösa, vilket förbundet beklagar.
Den största skillnaden är att lagrådsremissen ger husägare rätt till vindkraftsersättning inom nio vindkraftverkshöjder i stället för åtta, och att man får två månader i stället för en månad på sig att begära ersättning från vindkraftsbolaget. Begär man vindkraftsersättning i mars för föregående år är det dock för sent, säger Villaägarnas chefsjurist Ulf Stenberg.
Kort preskriptionstid riskerar att slå mot hushåll
Preskriptionstiden på endast två månader för att begära vindkraftsersättning, i kombination med att vindkraftsbolaget bara behöver informera om rätten vid ett enda tillfälle under vindkraftverkets livstid, kommer att göra att många husägare går miste om ersättning.
Det är dessutom så att även om husägaren gör en anmälan inom två månader och vindkraftsbolaget sedan underlåter att betala ut ersättningen under tre år, slipper bolaget betala.
Normal preskriptionstid om tio år borde tillämpas och vindkraftsbolagen borde vara skyldiga att betala ut ersättningen utan ett krångligt anmälningsförfarande. Det framgår redan i fastighetsregistret vem som äger husen i närheten.
Ingen rätt till inlösen
Utredningen från 2023 innehöll ett förslag om möjlighet till inlösen för husägare vars fastigheter hamnar inom sex vindkraftverkshöjder från ett planerat vindkraftverk. Om vindkraftverket är 250 meter innebär det en rätt till inlösen vid ett avstånd på 1 500 meter.
I lagrådsremissen anges att frågan om inlösen behöver utredas vidare och att regeringen avser återkomma.
Ingen vill få sin boendemiljö förstörd, men om så sker innebär rätten till inlösen en möjlighet att ta sig ur situationen ekonomiskt.
Vindkraftsbolagens intäktsgaranti
I och med att vindkraftsersättningen begränsas till två procent av vindkraftverkets intäkter innebär förslaget i praktiken att småhusägare och andra fastighetsägare får stå för merparten av de kostnader som uppstår i form av värdeminskning.
Förslaget innebär att vindkraftsbolagen alltid erhåller minst 98 procent av intäkterna.
Detta innebär att ett bolag som bygger i mer tätbebyggda områden, och därmed påverkar många fastigheter, aldrig behöver betala mer än två procent av sina intäkter, oavsett hur stora värdeförluster som uppstår.
Risk för tätortsnära etableringar och konflikter
Eftersom intäktsbortfallet begränsas kan tätortsnära lägen bli mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats, vilket sänker kostnaderna.
Detta kan skapa incitament att placera vindkraftverk nära bostäder, vilket ökar risken för konflikter. Exempel från Katrineholm visar att denna typ av etableringar kan bli mycket uppslitande.
När fler hushåll påverkas minskar ersättningen per fastighet, samtidigt som konfliktnivån ökar.
Obalans mellan parterna
Förutsättningen för etablering är att kommunen tillstyrker och att miljötillstånd ges. Samtidigt kan de ekonomiska konsekvenserna för småhusägare leda till att fler motsätter sig etableringar.
Småhus i närheten av vindkraftverk är ofta svårare att sälja och har lägre marknadsvärde.
Möjligheten att kräva skadestånd finns, men de höga rättegångskostnaderna gör att få hushåll har möjlighet att driva sådana processer.
Förslaget innebär därmed en obalans där den starkare parten ges ett tydligt övertag, säger Ulf Stenberg.
