Det nya regelverket innebär att bolånetaket höjs till 90 procent vid köp av bostad. Samtidigt begränsas möjligheten för befintliga småhusägare att ta tilläggslån till 80 procent av bostadens värde. För den som redan äger sitt hus baseras detta i regel på en tidigare värdering, som normalt bara får uppdateras med flera års mellanrum. Det innebär att belåningsutrymmet i praktiken kan beräknas på ett värde som inte speglar dagens marknadsläge. I vissa fall kan det innebära att hushållet får låna betydligt mindre än 80 procent av det aktuella marknadsvärdet.
Samma bostad – olika lånevillkor
Konsekvensen blir att samma hus kan behandlas olika beroende på när lånet tas. Den som redan äger sitt hus och behöver höja sitt lån, exempelvis för att byta ett läckande tak, installera en värmepump eller genomföra en nödvändig renovering, får bara låna upp till 80 procent. Trots att riskexponeringen i bostaden är densamma. Säkerheten är densamma. Kreditprövningen är densamma. Ändå sätter regelverket olika gränser.
När lån till huset blir dyrare än lån till grannhuset
Om 90 procents belåningsgrad anses förenlig med finansiell stabilitet vid ett bostadsköp är det svårt att motivera varför samma nivå inte skulle kunna gälla när en etablerad och kreditvärdig småhusägare behöver justera sitt lån.
För många hushåll är bostaden den största investeringen i livet. Husägande är långsiktigt och innebär ansvar för underhåll och investeringar över tid. Tak behöver bytas. Dräneringar göras om. Uppvärmningssystem moderniseras.
Risk att hushåll hänvisas till blancolån
Om möjligheten att använda den egna bostaden som säkerhet begränsas riskerar hushåll att i stället hänvisas till blancolån, lån utan säkerhet och med betydligt högre ränta. Det är dyrare för hushållet och innebär inte nödvändigtvis lägre risk i systemet.
Regelverket riskerar också att skapa märkliga incitament. Den som redan vid köpet tar ett större lån än nödvändigt kan gynnas jämfört med den som planerar att successivt låna vid faktiska behov. Det kan leda till att hushåll skuldsätter sig mer i förväg i stället för att låna när investeringarna faktiskt ska göras.
Stabilitet kräver legitimitet
Sverige befinner sig dessutom i ett annat ekonomiskt läge än när flera av de tidigare kreditåtstramningarna infördes. Efter den snabba ränteuppgången har hushållens amorteringstakt ökat och tillväxten i bostadsutlåningen minskat kraftigt. Regelverket måste ta hänsyn till den faktiska utvecklingen.
Finansiell stabilitet är avgörande. Men stabilitet kräver legitimitet. Lika risk bör behandlas lika.
Att tvinga ansvarsfulla småhusägare att ta dyrare lån utan säkerhet för att kunna laga sitt tak stärker inte stabiliteten. Det riskerar i stället att underminera förtroendet för regelverket.
Helen Forslind
Chefekonom, Villaägarnas Riksförbund
