För 20 år sedan meddelade LKAB att den sprickbildning som gruvbrytningen orsakade närmade sig Kiruna och att staden därför behövde flyttas. I den första fasen var det främst boende i flerbostadshus som berördes, men när nu fas två inleds är det stadens husägare som står på tur.
- De villaägare som drabbades i fas ett blev överkörda. Ska vi ha en chans denna gång behöver vi ha en enad front och uppbackning från Villaägarnas Riksförbund, säger Peter Maagaard, ordförande i den nybildade föreningen.
Vi diskuterade behovet av en lokal villaförening i Kiruna och sedan gick det snabbt
Peter Maagaards engagemang började en dag då han satt och läste om stadsflytten i lokaltidningen.
- Jag tänkte att det här borde vara grund för en artikel och hörde av mig till förbundet. Några timmar senare fick jag ett telefonsamtal från Ulf Stenberg.
Villaägarnas chefsjurist Ulf Stenberg har länge följt Kirunabornas situation. Han har bland annat drivit frågan om en ny expropriationslagstiftning som ska ge högre kompensation för de som väljer att ta emot ersättning för sitt hus.
- Vi diskuterade behovet av en lokal villaförening i Kiruna och sedan gick det snabbt. Vi kallade till ett informationsmöte för alla ortens husägare och redan under mötet bildades föreningen, säger Peter Maagaard.
Fyra frågor för föreningen
Det är främst fyra frågor som Kirunas lokalförening kommer att driva:
- Att expropriationslagen röstas igenom i riksdagen så att ersättningen blir bättre för husägarna.
- Att staten upplåter mark för tomter i Kiruna centrum.
- Att husägare är representerade i den stadsflyttsgrupp som idag består av representanter från Kiruna kommun, länsstyrelsen, LKAB och Svenska samers förbund.
- Att LKAB kompenserar försvunnen boyta med nyproducerade hus.
Risk för minskad boyta
När LKAB river ett bostadshus finns det två alternativ. Den boende kan få ersättning i form av pengar för huset eller ett nytt hus, "nyckel mot nyckel".
- Om man tar pengarna och lämnar kommunen, eller om man av något skäl väljer att flytta till ett mindre hus, kommer den totala boytan i Kiruna att minska. Det kan innebära problem för nästa generation. Vi vill därför att LKAB förbinder sig att nyproducera hus som kompenserar för den minskade boytan, säger Peter Maagaard.
Att bygga nytt är dock lättare sagt än gjort eftersom det är svårt att hitta tillgänglig mark i och runt Kiruna. Det finns statlig mark runt staden, men den använder samerna för sina renar.
Juridiskt stöd och hjälp att påverka
- Vi som enskilda villaägare har inte möjlighet att driva alla dessa frågor. Lokalt behöver vi se till att få en plats i samverkansgruppen, för så länge vi är utanför har vi inget att säga till om. Sen behöver vi både juridiskt stöd och hjälp med opinionsbildning från Villaägarna.
- Om vi husägare inte går med på LKAB:s krav måste frågan gå till expropriation, och då behöver vi Villaägarnas hjälp. Vi hoppas också att Villaägarna ska kunna sätta press på regeringen att få igenom den nya expropriationslagstiftningen i riksdagen, och att påverka regering och länsstyrelse så att de tillser att det finns mark att bygga på, avslutar Peter Maagaard.
Bilden: Erik Hickman (medlems- och affärsutvecklingschef Villaägarnas Riksförbund), Peter Maagaard (ordförande), Jens Olovsson, Lisa Forsberg och Björn Lundquist