Villaägarnas Riksförbund har ställt 22 frågor till riksdagens partier om frågor som berör villaägarens vardag och framtid. Under tiden fram till valet kommer vi att presentera partiernas ställningstaganden som vägledning för våra medlemmars val. Samtliga partier har svarat och ger en bild av vad vi kan förvänta oss av politiken under nästa mandatperiod.
Risk att frågan blir liggande
Svaren gällande stämpelskattens framtid visar ett tydligt mönster. Flera partier säger att de vill se en förändring och utvecklar det i text, men de stora partierna har reservationer eller vill eventuellt baka in frågan i en större skattereform. Andra saknar helt förslag eller vill bevara skatten. Sammantaget innebär det att frågan riskerar att bli liggande, trots att stämpelskatten gång på gång pekas ut som ett hinder för rörligheten på bostadsmarknaden.
I enkäten svarar partierna i stort sett blockvis, men med viktiga nyanser. M, KD och L anger tydligt att de vill förändra stämpelskatten. Sverigedemokraterna valde ett eget svarsalternativ och anger ”eventuellt”. Partiet beskriver riktningen som positiv men vill väga frågan mot andra prioriteringar. Moderaterna vill se en förändring men inom ramen för en större skattereform. Liberalerna och Kristdemokraterna svarar utan reservationer och argumenterar aktivt för varför skatten är skadlig.
Splittrat stöd i riksdagen
Oppositionspartierna är mer splittrade. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill inte förändra dagens stämpelskatter. Socialdemokraterna lyfter behovet av lugn och stabilitet i boendefrågor men saknar förslag om reformer. Centerpartiet anger utan närmare kommentarer att de vill förändra stämpelskatten.
Bör stämpelskatten förändras?
| Parti | M | SD | KD | L | C | S | MP | V |
| Ja | X | X | X | X | ||||
| Nej | X | X | X | |||||
| Eventuellt | X |
Vår analys
Villaägarnas Riksförbund har länge lyft behovet av att förändra stämpelskatten. Under förra mandatperioden publicerade vi en rapport som visade hur skatten bidrar till en förstelnad bostadsmarknad. Enkätsvaren tyder på att flera av Tidöpartierna vill förändra skatten, medan oppositionens partier i huvudsak vill behålla den.
Reformer kostar pengar och förhandlingskapital
Sverige har länge haft koalitionsregeringar där reformer förhandlas fram mellan flera partier. Ett avskaffande av stämpelskatten påverkar statsbudgeten. Förra året uppgick statens intäkter från stämpelskatter till cirka 11 miljarder kronor. Ett parti som vill förändra eller ta bort skatten behöver därför också presentera en finansiering för de uteblivna intäkterna.
När Sverigedemokraterna svarar ”eventuellt” och Moderaterna och Socialdemokraterna hänvisar till större skattereformer kan det tolkas som att frågan ännu inte prioriteras tillräckligt högt för att drivas självständigt.
Det har gått förut
Historiskt har kostsamma skatter avskaffats trots stora budgeteffekter. Värnskatten avskaffades utifrån ett ultimatum av dåvarande Folkpartiet för deras regeringsmedverkan. Så efter förhandlingar och med en beräknad kostnad på cirka 6 miljarder kronor avskaffades värnskatten. De förlorade miljarderna visade sig sen komma in genom flera arbetade timmar. Processen visar att även dyra reformer kan genomföras om de blir tillräckligt viktiga i politiska förhandlingar.
Samma dynamik skulle kunna gälla för stämpelskatten. Ett mindre parti kan driva frågan hårt och göra den till en central förhandlingspunkt. Skatten har funnits i över 400 år, frågan är om den fortfarande är rimlig i ett modernt bostadssystem.
Jonathan Lindgren, samhällspolitisk expert
