Villaägarnas partienkät

Villaägarna har låtit riksdagspartierna besvara ett stort antal frågor relaterade till villaboende. Ta del av deras svar genom att klicka på rullgardinslisterna markerade med en pil efter varje fråga.

?Klicka på underrubrikerna för att komma till önskat område

Fastighetsskatten

Småhus beskattas nu med 0,75 procent av taxeringsvärdet upp till 8874 kr. Lägenheter beskattas med 0,3 procent av taxeringsvärdet upp till högst 1519 kr. Det är få villor i landet som värderas lägre än 1 577 600 kr då maxbeloppet 8874 kr infaller. Men en lägenhet värd 10 miljoner betalar fortfarande 1519 kr. Villaägarna vill jämnas ut skatten till 0,5 procent av taxeringsvärdet för alla boendeformer.

 

M

KD

L

SD

C

MP

S

V

Öka           X   X
Behålla på dagens nivå X X X X X   X  
Kommentar på skillnaden i beskattning mellan villa och lgh. Vill varken höja fastighetsavgiften för småhus eller lgh Skillnaden i beskattning mellan boendeformer är orimlig. Förståelse för resonemanget, men dagens system är ändå förutsägbart och avvägt mellan olika faktorer. Vi har inget förslag kring detta. Anser att dagens nivåer är så pass låga att de kan behållas. Det rimliga är att ha en likvärdig och rättvis beskattning oavsett boendeform. Hela skattesystemet behöver en översyn, detta är en av de delar man bör titta på. Öppna för att förändra nivån för alla typer av bostäder, men ska uppnå jämlikhet och rörlighet på bostadsmarknaden. Vill inte förändra dagens fastighetsskatt. Den är förutsägbar och på en nivå de allra flesta hushåll klarar av. Idag är ägt boende skattemässigt gynnat. Lägre avgift för hyresrätter är inte orättvist. Det behövs därför också en statlig fastighetsskatt på småhus.

Förmögenhetsskatt

Förmögenhetsskatten avskaffades 2007 och uppgick då till 1,5 procent av förmögenheter över 1,5 miljoner kronor för ensamstående och 3 miljoner kronor för gifta eller sammanboende.

  M KD L SD C MP S V
Det vill vi ha               X
Det vill vi inte ha X X X X X X    
Det kan tänkas             Inte på fastigheter  

Ränteavdrag

Ränteavdrag har använts under lång tid i Sverige för att göra boende billigare och tillgängligt för bredare grupper i samhället. Under 2000-talets mycket låga räntor har argumenterats för att avveckla ränteavdraget. Men nyligen höjde Riksbanken reporäntan i ljuset av stigande inflationsnivåer från noll till 0,25 procent. Prognosen är också att fortsätta höja räntan.

 

M

KD

L

SD

C

MP

S

V

Reducera           X    
Behålla X X X X X   X X
Kommentar Avser inte förändra ränteavdraget. Vi ser inte att det aktuellt att förändra ränteavdragen i dagens läge. Ränteavdragen är viktiga i den ekonomiska kalkylen för den som köper sin bostad. Det är inte aktuellt att ändra ränteavdragen. Vi ser inte att det är aktuellt att ändra ränteavdragen i dagens läge. Vill behålla ränteavdragen på dagens nivå. Vill trappa ned ränteavdraget till en lägre nivå då det bidrar till ökad ojämlikhet och ökade priser. Vill pröva andra sätt, som startlån, för att underlätta till bostadsmarknaden.

Har i i dagsläget inga förslag till förändringar i ränteavdragen. Men det behövs en skattereform för att skapa lugn och stabilitet på bostadsmarknaden. Ränteavdragen underblåser bostadspriserna och hushållens skuldssättning. Vill trappa av ränteavdragen med 5 procent under en treårsperiod.

Flyttskatter

Flyttskatter uppstår när man köper eller säljer en privatbostad. Köpare betalar stämpelskatt och säljare reavinstskatt. Stämpelskatterna ökade under 2021 med 22 procent så att staten drog in 15,3 miljarder kronor från köpare. Med reavinstskatter skapas inlåsningseffekter för särskilt äldre säljare.

 

M

KD

L

SD

C

MP

S

V

Lätta på flyttskatterna   X X   X X X  
Skärpa flyttskatterna             X X
Lämna oförändrat X     X        
Kommentar Föreslår inga förändringar av reavinstskatten eller stämpelskatterna i dagsläget. Vill se över flyttskatterna och ta bort taket för uppskov om man köper ny bostad. Ränta överstigande 3 mkr bör kunna skjutas fram tills man slutar på ägd bostadsmarknaden. Såg till att avskaffa räntan på uppskov och bidrog till att höja taket på uppskovsbeloppet. Vill fortsätta sänka skatterna. Det finns i dagsläget ingen anledning att förändra reglerna. Det behövs en bättre rörlighet på bostadsmarknaden. Till det behövs en skattereform där även reglerna för reavinst ses över. Vill sänka stämpelskatten och föredrar istället en löpande beskattning. Det ger bättre rörlighet och motverkar klyftor i samhället. Vill se en större skattereform med ett helhetsgrepp på skattesystemet. I detta vill vi inte låsa för många frågor med undantag för fastighetsskatt - som inte bör återinföras. Tycker att taket för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad bör sänkas till 1,4 miljoner och är emot att uppskovsräntan har slopats helt.

Bankskatten

Bankskatten ger banker och kreditinstitut med skulder överstigande 150 miljarder en skatt. Bankerna överför de ökande kostnaderna på sina kunder i form av högre ränta. Ett hushåll med bostadslån på tre miljoner kronor får en höjd räntekostnad på 1800 kronor per år.

 

M

KD

L

SD

C

MP

S

V

Behålla   X X X X X X X
Avskaffa/sänka X              
Kommentar En skadlig skatt som aldrig borde införts. Skatten kan finansiera välfärd och skattelättnader på arbete. Vi är skeptiska till nya skatter men rimligt att bankerna bidrar. Positiva till skatten men vill undanta Kommuninvest. Ogillar egentligen skatten men accepterade i uppgörelse med andra partier. Står bakom skatten. Bankerna bör se det som att betala för en försäkring. Skatten stärker finansieringen av vår välfärd och gemensamma trygghet. Skatten är vår förtjänst. Vi har fått löfte om att Kommuninvest kan undantas.

Amorteringskravet

Med amorteringskrav är bostadslåntagare skyldiga att amortera minst en eller två procent av lånebeloppet per år. Kravet förstärktes sedan så att nya bolån när de är 4,5 ggr större än bruttoinkomsten måste amortera ytterligare 1 procent per år på det nya lånet.

 

M

KD

L

SD

C

MP

S

V

Reducera X X X X X      
Behålla på dagens nivå           X X X
Kommentar De samlade kreditrestriktionerna bör utredas, särskilt med hänsyn till förstagångsköpare. Bolånetaket bör höjas till 90 procent och ränteavdraget för blancolån tas bort. Nuvarande krav är för stränga och gör tröskeln till det ägda boendet för hög. Ta bort det förstärkta amorteringskravet och se över resten av kreditrestriktionerna så att balans kan hittas mellan boendebehov och finansiell stabilitet. Vill utreda en alternativ modell där kraven ställs på bankernas totala bolåneportfölj istället för på hushållen. Fler ska kunna äga sitt boende. Dagens krav minskar ungas möjlighet till att ta sig in på bostadsmarknaden. Förändra det skärpta amorteringskravet eller sänk kravet på egen insats. Effekterna av det andra kravet är direkt kontraproduktiva. Därför måste regeringen ta initiativ till att hantera situationen politiskt. Vill anpassa det skärpta amorteringskravet i syfte att förenkla inträdet på bostadsmarknaden. Sänk trösklarna till bostadsmarknaden och gör det lättare för fler att köpa sitt boende. Står bakom dagens amorteringskrav. Amorteringen måste hållas uppe för att undvika överskuldsättning och risk för finansiella kriser. Dagens krav är inte för betungande. Fler ska kunna köpa sin egen bostad, men inte genom lägre amorteringskrav. Vill behålla amorteringskravet. Det bidrar till den rimliga ordningen att lån betalas av, innebär en sund amorteringskultur och motverkar hög skuldsättning. Har tillsatt en utredning som ska föreslå förbättringar för förstagångsköpare på bostadsmarknaden, som tex startlån. Vi är inte emot att det finns amorteringskrav. Men kombinationen av bolånetak och amorteringskraven blir sammantaget för tufft och stänger ute många från bostadsmarknaden. Vill därför avskaffa bolånetaket. Det största problemet är dock att det byggs för få bostäder. Inte minst hyresrätter.

Nya bostäder

I flera större städer förtätas villaområden genom att villor rivs och ersätts med flerbostadshus. Villaområdets karaktär förändras och ibland är det så att stadens intentioner för området omprövas av byggbolag som utnyttjar äldre stadsplaner där byggrätterna är generösare än vad som varit avsikten vid planens tillkomst. När Villaägarna tillfrågar våra medlemmar framkommer en preferens för att bevara naturområden och att fler nya bostadsområden med småhus planeras. Tre av fyra svenskar vill bo i småhus. Dagens unga skiljer sig i det avseendet inte från föregående generationer. Ändå utgör småhus mindre än en femtedel av de nyproducerade bostäderna.

Vilken typ av boende vill ert parti arbeta för och var bör nybyggnationen göras?

Det ska finnas en fungerande bostadsmarknad med bostäder i olika prisklasser. Är en politisk fråga. Däremot är fördelningen mellan upplåtelseformerna en fråga för marknaden.

Så mycket som 3 av 4 svenskar vill bo i ett eget hus. Men trots det domineras bostadsbeståndet av flerbostadshus. Vi vill införa en planeringsstimulans för att öka kommunernas arbete med att planlägga mark för småhus. Stimulansen ska kompensera delar av kommunernas kostnader för den extraplanering som behövs och ges till de kommuner som utökar sin planläggning för att möta den lokala efterfrågan. På så vis kan fler människors boendedrömmar bli verklighet.

Vi vill se en ny egnahemsrörelse i Sverige. Den som rår om sin bostad tar också hand om sitt grannskap och sin ekonomi. Det finns framförallt ett behov att öka det ägda boendets andel av beståndet i våra utsatta områden. De miljonprogram som byggdes med endast hyresrätter har blivit en grogrund för segregation och utanförskap. Genom att ge kommuner i uppdrag att tillgängliggöra relativt billig tomtmark kan fler få flytta in i sitt drömboende.

Kommunerna ska tillmötesgå människors efterfrågan på småhus och ägda boende, vilket också görs i de kommuner som idag styrs av Sverigedemokraterna. I kommunerna behöver man redan i översiktsplanerna samt även i andra styrdokument för stadsplanering kommunerna har, ange att planering ska göras av bostäder utifrån behov och efterfrågan. Man bör öppna upp för möjligheten till fler olika upplåtelseformer än idag, bland annat mer för småhus om efterfrågan på det finns i aktuell kommun. I kommunerna bör analyser göras av just behov och efterfrågan och analyserna användas konkret i detaljplaneringen. Den möjlighet som idag finns till privat initiativrätt, bör kommunerna tydligare informera om. Det får avgöras från fall till fall var nybyggnation bäst görs.

För att bostadsmarknaden ska fungera bra behövs olika typer av bostäder i hela landet och det behöver byggas så att fler kan efterfråga ett småhus. Därför behövs enklare byggregler, snabbare planprocesser och bättre finansieringsformer.
Det behöver byggas smartare. Till exempel bör man kunna peka ut områden, innovationsytor, där byggregler inte måste följas så att man kan hitta nya och kostnadseffektiva byggtekniker.
Det behöver byggas snabbare. Fabriksbyggda hus och standardiserade koncept för småhus och lägenheter är en stor möjlighet. Dessutom gör det att fler hus kan byggas av lokalproducerade material, som svenskt trä.
Det behöver byggas för fler. Bostadsköerna i våra större städer är orimligt långa. Vi vill
införa fri hyressättning i nybyggda hyresbostäder eftersom vi är övertygade om att det leder till att fler hyresrätter byggs. Det behövs finansieringsformer för den enskilde så att den kan spara förmånligt och låna till kontantinsatsen.

Miljöpartiet vill blanda olika upplåtelseformer i alla bostadsområden – vi vill bygga fler billiga hyresrätter i villaområden och fler bostadsrätter och småhus i områden där de flesta i dag bor i hyresrätt.

Att ha en bostad är en social rättighet, och hela bostadspolitiken måste inriktas på att uppfylla detta. Vi kan inte acceptera att kommuner abdikerar från bostadsfrågan, och en nationell bostadspolitik krävs för att klara bostadsförsörjningen i hela landet. Målsättningen ska vara goda bostäder åt alla – inte en marknad som fungerar för några. Det behövs både fler hyresrätter och blandade bostadsområden med villor, radhus och flerfamiljshus som bryter den växande bostadssegregationen. Sverige har haft det mest omfattande bostadsbyggandet på 30 år och det socialdemokratiska målet om 250 000 nya bostäder till 2020 uppnåddes. Nu måste vi gå vidare. Vi vill hålla den höga byggtakten uppe och till år 2030 ska en halv miljon nya bostäder påbörjas, varav en stor del ska bestå av hyresrätter. Skillnaderna i boendekostnader mellan de som hyr och de som äger är stora och behöver minska. Samtidigt vill väldigt många – oberoende av bakgrund – äga sitt boende. Därför får lånetak och amorteringskrav inte vara utformade så att de i onödan utestänger låg- och medelinkomsttagare från att köpa lägenhet eller småhus. Var nybyggnation bör göras är en fråga för kommunerna som har bostadsförsörjningsansvaret.

Människors möjligheter att välja boende ska främst tillgodoses genom att kommunerna bidrar till ett varierat utbud av bostäder och upplåtelseformer genom en aktiv bostadspolitik. Det är ju kommunernas ansvar att planera boendet och byggandet, och att ha sina invånares bästa i åtanke när man gör så. En viktig del av detta ansvar består i att se till att bostadsförsörjningen fungerar för alla invånare – inte bara för de med höga inkomster eller sparat kapital. Fastigheter med upplåtelseformen hyresrätt är de facto det som alla invånare har möjlighet att efterfråga varför det enligt Vänsterpartiet också ska vara den upplåtelseform som priorernas om det t.ex. handlar om statligt finansiellt stöd för nyproduktion. Huruvida hyresrätter som byggs med statligt stöd planeras som flerbostadshus eller som småhus/parhus etc. måste vara upp till kommunerna att avgöra. En gemensam huvudfråga för många kommuner idag är dock att avhjälpa en hög bostadsbrist och i det arbetet är självklart byggande av hyresrätter i flerbostadshus fortsatt viktigt. Enligt Vänsterpartiet bör det alltså därför vara på dessa som statens fokus för stödinsatser ska ligga. Var nybyggnation görs måste självklart utgå från kommunens/regionens behov. Men generellt sett är Vänsterpartiet positivt inställt till att blanda såväl boendeformer som upplåtelseformer i bostadsområden. Andra partier lyfter ofta och gärna fram vikten av blandning, men i princip enbart när det gäller områden som idag bara har flerbostadshus med hyresrätt. Vi anser dock att blandade upplåtelseformer och boendeformer självklart är minst lika viktigt i befintliga villaområden, som ju ofta är de väldigt ensidiga bostadsområden på många sätt.

Avfallskostnader

Kommunala renhållningsavgifter, avfallstaxan, kan variera utifrån kommunala investeringar i till exempel sopsugsystem. Grundläggande princip är dock att den förpackningsavgift konsumenten betalar för förpackningen sedan ska täcka kostnaden för insamling. I många kommuner stiger taxorna och ett aktuelllt förslag (M2021/02118) föreslår höjda ambitioner med påföljande kostnader för mer hushållsnära insamling.

Ska renhållningsavgifter kunna finansiera kommunala investeringar?

Hur lösningarna för renhållning, och därmed taxorna, utformas är en kommunal fråga. Vill bevara möjligheten för kommuner att välja olika lösningar och taxor.

Kostnaderna för renhållningen i en kommun ska täckas av brukaravgifterna. Kommunerna ska kunna motivera varför man valt en teknik med åtföljande kostnad. Investeringen kan innebära en fördel för konsumenten vilket kan motivera en högre avgift.

Renhållningsavgiften ska inte vara en kassako för kommunen. Det ska vara ett slutet system där kommunen endast tar ut avgift för att täcka kostnaden för avfallshanteringen.

Detta är en kommunal fråga som hanteras inom ramen för det kommunala självstyret.

Renhållningsavgiften ska endast finansiera löpande driftskostnader i enlighet med självkostnadsprincipen. Investeringar i exempelvis infrastruktur för avfallsinsamling och -hämtning bör bekostas genom ett samlat producentansvar eller med andra anslag.

Ja, det är vårt förslag.

Nej, inte om avfallet täcks av ett producentansvar. Ja, om det rör avfall som kommunen ansvarar för som t ex mat- och restavfall, grovavfall och farligt avfall.

Nivån på avfallstaxan är en fråga för kommunerna att avgöra.

Bör förpackningsavgifterna räcka för att finansiera insamlingen av avfallet?

Förpackningsavgifterna bör täcka insamlingskostnaden. Är därför kritiska till regeringens förslag om att kommunernas ansvar ska öka. Då slås dagens sammanhållna producentansvar sönder.

Producentansvaret för förpackningar ska täcka hanteringen när förpackningen är använd. Om sen ett samarbete med en kommun innebär en fördyring, har de inte hittat en effektiv lösning. Vid hushållsnära insamling kan avgiften stiga, men också innebära en förenkling för abonnenten.

Har inte föreslagit någon gräns. Rimligtvis finansierar förpackningsavgifterna en stor del, kopplingen till förpackningen blir då tydlig i priset.

Producentansvaret är grunden för insamlings- och återvinningen i Sverige. Insamlingen ska därför bäras av branschen.

Förpackningsavgifterna ska finansiera insamling inom ramen för ett samlat producentansvar. Avfallstaxan bör finansiera löpande omkostnader, inte större investeringar.

Förorenaren ska betala. Därför rimligt att förpackningsavgifterna finansierar insamlingen av avfallet. Sen ansvarar kommunen för att insamlingen görs effektivt.

Ja, förpackningsavgifterna bör täcka insamlingen i majoriteten av fallen.

Producenterna bör ta ökat ansvar för effektiv insamling.

Vatten och avlopp

Det kostar ofta flera hundratusen kronor att ansluta en fastighet till kommunalt VA. Anslutning med påföljande kostnad ska göras även om fastighetsägaren kanske redan har en fullgod VA-lösning.  Markretention är naturens självrenande processer för att ta hand om utsläpp. En studie (VA-guiden rapport 2016:2) finansierad av Havs- och Vattenmyndigheten drar bland annat slutsatsen att fosfor självrenas i motsvarande skogs- eller jordbruksbygd efter 150 meter. En normal retentionssträcka ska kunna uppgå till 75 meter från en vattenrecipient. Om en fastighet har mer än en anslutningspunkt från sin fastighet, exempelvis till ett Attefallshus, kan en kommun tillägga kostnaden för en tillägganslutning så att en anslutningsavgift till allmänt VA fördubblas. Omfattningen av de båda anslutningarnas användning beaktas inte utan avgifterna baserar sig enbart på antalet anslutningar.

Vilken bedömning bör göras per fastighet i ett område som aktuellt ansluta till kommunalt VA?

Med dagens lagstiftning måste fastighetsägares system vara bättre än kommunens för att slippa en tvångsanslutning. Det ska räcka med att en fastighetsägare har ett likvärdigt system som det kommunen erbjuder för att inte behöva anslutas.

Fastighetsägare ska inte tvingas att ansluta sig till kommunalt VA. Vi vill inte att kommunalt VA ska tvingas fram, samfällighetsföreningar ska själva ha rätt att kunna lösa sin VA-fråga. Det bör krävas att en majoritet av de boende står bakom en begäran att få kommunalt VA i samlad bebyggelse.

Det ska vara proportioneliga bedömningar. Staten måste väga nyttan av ett särskilt VA-system mot kostnaden för den enskilde. Särskilt husägare på landsbygden åläggs ibland orimliga pålagor.

Det bör göras en översyn av vad kommunala vatten- och avloppsplaner ska innehålla för att på bästa sätt skapa förutsättningar för kommunerna att planera utbyggnad och skapa goda samhällsekonomiska effekter. Om fastighetsägaren har eget avlopp som uppfyller kraven ska denne inte kunna tvingas ansluta sin fastighet till det kommunala VA-nätet. Det behövs större flexibilitet i val av lösning för vatten och avlopp.

Kostnadseffektiva och flexibla åtgärder förespråkas framför tvångsanslutningar till det kommunala VA-systemet. Förändra vattenlagstiftningen med hänsyn till lokala omständigheter gynnande för både närmiljön och den enskilde fastighetsägaren. Finns en fullgod enskild va-lösning ska fastighetsägare inte drabbas av merkostnader eller miljösanktiongsavgifter.

Sveriges enskilda avlopp behöver moderniseras och miljöanpassas. I moderniseringen ska människor känna att det är lätt att göra rätt, att både få en fungerande VA-lösning och uppfylla miljövillkoren.

Har lagt en proposition som föreslår att kommunens bedömning av en allmän vattentjänst blir mer flexibel. Kommunen ska ta särskild hänsyn till förutsättningarna för att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljö. Förslaget syftar bl.a. till att underlätta för bostadsbyggande på landsbygden.

Det är en fråga för kommunen att avgöra.

Vilken betydelse bör markretention ha för bedömningen av enskilda avlopp?

Det behövs ett rimlighetsrekvisit så att kostnaden för att åtgärda enskilda avlopp står i rimlig proportion till tänkt miljövinst.

Retentionsfrågan behöver utredas, i synnerhet för fosforrening.

Alla parametrar bör beaktas, både avloppens eventuella inverkan på närliggande miljö och retention.

VA-anläggningar ska fungera utan att smutsa ner miljön. Reglerna bör möjliggöra att den som har ett enskilt avlopp som uppfyller miljö- och hälsokrav i normalfallet inte ska påtvingas kommunalt avlopp.

Markretentention ska ingå i de belastningsmodeller som används av myndigheter och kommuner. Överskattning av fosforbidraget kan leda till kommunala tvångsanslutningar.

Det råder stor osäkerhet kring hur stor självreningen i mark är. Om det framkommer ny kunskap om retention har HAV, vid behov, ansvar för att uppdatera sina vägledningar.

Det är rimligt att enskilda avlopp som inte har en tillfredställande rening idag och som bidrar till övergödning åtgärdas. Det råder delade meningar och osäkerhet om hur stor självreningen i mark är.

Bra om det är möjligt att bedöma betydelsen av retention i mark för påverkan från avloppsanläggningars utsläpp av fosfor.

Ska en tilläggsanslutning för tex ett Attefallshus innebär en dubbel anslutningsavgift som idag?

Har inga förslag som syftar till att ändra nuvarande ordning.

Dagens ordning är inte rimlig. Rimligare vore att avgifterna baserades på anslutningarnas användning.

Det bör vara den faktiska kostnaden för en ny anslutning som ligger till grund för anslutningsavgiften.

Det är en kommunal fråga. Rimligt med flera avgifter om man vill ansluta till VA på flera ställen. Man bör dock kunna välja att enbart använda en anslutningspunkt.

En eventuell anslutningsavgift till det kommunala nätet ska utgå från fastighetens sammanlagda miljöpåverkan och inte mängden anslutningar. Vill se mer flexibilitet och att miljönyttan ska vara styrande.

Enskilda avlopp som inte har en tillfredsställande rening idag och som bidrar till övergödningen bör åtgärdas.

Ja, utifrån självkostnadsprincipen. Avgifterna ska fördelas på de avgiftsskyldiga utifrån vad som är skäligt och rättvist. Sen kan avgifterna justeras om de blir för avvikande gentemot övriga i området.

Dessa avgifter är upp till kommunen att avgöra.

El/Energi

Den 1 januari 2022 uppgick punktskatten på el, energiskatten, för flertalet av landets hushåll och företag till 36 öre per kWh och 26,4 öre per kWh för boende i ett antal kommuner i norra Sverige. I början av året meddelade regeringen att man avser kompensera hushåll för deras förhöjda elkostnader under vintermånaderna.

 

M

KD

L

SD

C

MP

S

V

Ja             X  
Nej X X X X X X   X

Hur vill ert parti undvika att elpriserna blir volativa och för höga?

Sverige behöver mer planerbar energi och fossilfri energi, förespråkar därför en utbyggnad av kärnkraften.

Planerbar produktion måste värnas och ny tillkomma, den politiska stress de nu utsätts för. Vill ha ny lagstiftning som möjliggör små, modulära kärnkraftreaktorer och korta ledtiderna för elnät till ett bättre flöde.

Vi varnade för att nedläggningen av kärnkraften skulle öka prisvolatiliteten. Nu behövs nya möjligheter för kärnkraft som kan leverera stabil, billig och fossilfri el. Det dämpar prissvängningarna från väderberoende elkällor.

Den förtida stängningen av Ringhals höjde elpriserna med över 40 procent. Smutsig kolkraft och rysk gas sätter priset i södra Sverige idag istället för svensk kärnkraft. Vi behöver bana väg för ny planerbar kraftproduktion, som kärnkraft.

Vill införa skattelättnader för energieffektivisering, ett utbyggt elnät och mer satsningar på vind- och solkraft. Energivariationer hanteras genom investeringar i energilager, och gynna systemtjänster. Energiskatten bör sänkas permanent.

Viktigt att elpriserna sjunker generellt genom billig energiproduktion i närtid. Undvik att bygga ut elproduktion som permenant höjer elpriset, som kärnkraft. Hushållen kan undvika varierande elpriser genom att själva binda sina elpriser.

Vi bör fördubbla elproduktionen och tredubbla investeringarna i elnäten. Vi behöver energieffektivsera så mycket vi kan. Till södra Sverige finns ansökningar för havbaserad vindkraft som motsvarar dubbelt så mycket som Sveriges elförbukning idag.

För förutsägbarhet och rimligare pris - stoppa utbyggnaden av elkablar till Europa. Gör omfattande statliga investeringar i stamnätet för överföringskapacitet. Bygg kraftigt ut den havsbaserade vindkraften och koppla till vätgasproduktionen vars lagringskapacitet utvecklas.

Vill ert parti göra något för att förhindra fortsatt stigande priser i elnäten?

Att fyra kärnkraftverk lagts ner under de senaste åtta åren har inneburit rekordhöga elpriser i södra Sverige. Kvarvarande kärnkraftverk behöver drivas så länge som möjligt, och nya byggas.

Vill sänka energiskatten på el med 10 öre per Kwh så länge elpriserna överstiger snittet för föregående 24 månader. När priserna faller tillbaka under den nivån kan skatten återgå till ordinarie nivå. Det dämpar effekten av tillfälliga pristoppar och ger hushållen tid att förbereda sig för långvariga prisökningar. Hushåll som ersätter direktverkande el med mer energieffektiv uppvärmning, som fjärrvärme eller värmepump, bör få grönt skatteavdrag. De orimligt höga flaskhalsintäkterna bör återbetalas till hushållen. Detta genom sänkt eller slopad effektavgift för stamnätet, förutsatt att planerade investeringar och vissa kostnader täcks. Svenska kraftnät vill sänka effektavgiften för 2022, men hela avgiften bör slopas och sänkas framöver. Vid fortsatt höga flaskhalsintäkter bör staten höja utdelningskravet på Svenska kraftnät.

De stigande elnätsavgifterna beror på att vi överför mer el idag vilket är en olycklig effekt av kärnkraftsnedläggningarna. Ny kärnkraft sänker de höga elnätsavgifterna.

Viktigast är att öka den planerbara elproduktionen.

Det behövs en ny energiöverenskommelse där elnätsregleringen ses över. Bolagens avkastning kan ifrågasättas och regleringen styr alltför mycket mot dyr nybyggnation istället för smartare elnät och billigare lösningar. Dessutom saknas helt styrmedel för teknikutveckling.

Under överskådlig framtid kommer samhället ha högre kostnader för utbyggnaden av elnätet, men detta skapar också förutsättningar för lägre elpris på totalen eftersom det underlättar för billigare förnybar elproduktion. Elnätsregleringen ska dock inte innebära att nätbolagen kan ta ut hur mycket vinst som helst på konsumenternas bekostnad. Öppna för en skarpare utformning av elnätsregleringen så att priserna sänks för hushållen.

Regleringen av nätavgifterna på el- och naturgasområdena ses nu över. Regleringen måste klara utbyggnaderna av näten samtidigt som kunderna inte ska betala mer än nödvändigt. Nu startar också genomförandet av EU:s elmarknadsdirektiv om nätverksamhet. Det kommer att skapa bättre förutsättningar för nätkapacitet och i förlängningen bidra till lägre kostnader för elkunderna.

Avregleringen av elmarknaden och elnätet på 1990-talet har medfört kraftigt stigande priser och stora prisskillnader mellan olika norra och södra Sverige. Vill därför införa ett tak på elnätsavgiften och förstatliga elnätet, vilket kommer att leda till minskade avgifter för alla hushåll.

Söktjänster

Vi har ett starkt skydd för den personliga integriteten genom EU:s dataskyddsförordning GDPR. Trots det kan söktjänster som Ratsit och Mrkoll masspublicera personuppgifter på sina sajter. Genom att utse en ansvarig utgivare och få ett utgivningsbevis skyddas söktjänsterna av grundlagarna och då gäller inte GDPR. Kriminella kan kartlägga sina offer med hjälp av söktjänsterna. Till exempel kan en rånare eller en inbrottstjuv kolla upp inkomstnivåerna i området och hitta någon som är äldre och bor ensam och sedan bryta sig in och råna husägaren. Man kan söka på privatpersoners inkomstuppgifter anonymt. Det skickas inte någon upplysningskopia inte till den som kollas, som vid en kreditupplysning på en privatperson. Den enskilde kan inte säga nej till att finnas med på söktjänsterna. Under våren 2022 har riksdagen (M, KD, SD och C) röstat nej till regeringens proposition med förslag om att begränsa grundlagsskyddet för söktjänster som publicerar personuppgifter om fällande brottmålsdomar. Då handlade det om att skydda den personliga integriteten för den som har begått brott. S, V, MP och L stod bakom propositionen.

Begränsa grundlagsskyddet för söktjänster som publicerar enskildas personuppgifter

Enskildas integritet behöver stärkas, men avvägningar måste göras gentemot yttrandefriheten.

Ja, en översyn behövs definitivt.

Tror att andra lösningar är att föredra för att bekämpa negativa konsekvenser av dagens tillgänglighet.

Ja, genom en parlamentarisk kommitté.

Förstår den befogade oron, men har i nuläget inget förslag på ändring.

Öppna för ytterligare åtgärder, men måste utredas noga och ha bred parlamentarisk förankring.

Har lagt fram proposition om begränsat grundlagsskydd för personuppgifter om brott, inga förslag utöver det.

Öppna för ytterligare åtgärder, men måste utredas noga.

Övriga åtgärder för att stärka den personliga integriteten på nätet?

Värnar den personliga integriteten på internet. Även stärkt rättsväsende och polis så att brottslighet på nätet kan förebyggas, utredas och bekämpas.

Helhetssyn kring tillgänglighet krävs, t.ex. skydda personuppgifter för poliser, socialsekreterare och andra känsliga yrkesgrupper.

Beakta integritetsskyddet inför all lagstiftning, stärka konsumentens integritetsskydd.

Missbruk av personuppgifter ska vara en prioriterad fråga för myndigheterna. Satsa på IT-säkerhet och digital infrastruktur.

Stärka individens rätt till sin egen information. Stärkt kontroll över hur företag använder personlig informationoch begränsa möjlighet till missbruk.

Öka arbetet med att tillgängliggöra öppen data. Ett internationellt etiskt regelverk för AI behövs.

En viktig fråga, följer Integritetskyddsmyndighetens arbete i detta.

Tillgången till personnummer särskilt problematiskt, kan missbrukas för kriminella syften.

Bostadsinbrott/rån

Under 2021 infördes det nya brottet inbrottsstöld. Samtidigt skärptes minimistraffet för villainbrott från sex månader till ett års fängelse. Med det blev minimistraffet för rån lika högt som för det nya brottet inbrottsstöld. Det betyder att lagstiftaren inte gör någon skillnad mellan ett villainbrott och ett villarån. Straffet för grovt rån skärptes 2017, men straffet för rån har inte ändrats sedan brottsbalken infördes 1963.
Om den undre gränsen för rån höjdes till två års fängelse skulle minimistraffet fördubblas, precis som det har gjorts för villainbrott. Då blir det åter igen fyra års skillnad mellan minimistraffet för rån och grovt rån. En sådan straffskärpning borde, tillsammans med avskaffad ungdomsrabatt, ha en avskräckande effekt på ungdomsrånen.

 

M

KD

L

SD

C

MP

S

V

Behåll dagens ordning               X
Förändra detta X X X X X X X  
 

M

KD

L

SD

C

MP

S

V

Ja   X X X X X    
Nej X              
Kommentar Rån i hemmet ska alltid betraktas som grovt rån med minst fem års fängelse, då behövs sen inte en särskild brottskod.       En fråga för polisen och BRÅ.   En fråga för polisen. En fråga för polisen och BRÅ.

Ytterligare förslag för att minska villanbrott i Sverige?

Brottsaktiva måste få mer kännebara fängelsestraff. Internationella ligors framfart måste begränsas via Tullverket, som behöver fler tullare och  bättre verktyg.

Stärk Tullverket väsentligt med uppdrag att beivra utförsel av stöldgods. Öppna sekretessen mellan myndigheter. Utvisning på längre tid samt generellt höjda straff.

Stärk brottsbekämpande myndigheter, förebyggande insatser och ge socialtjänsten mer befogenheter. Stärka Tullverkets befogenheter och verktyg, inklusive sekretessgränserna för berörda myndigheter.

Resursförstärkningar till rättsväsendet och straffskärpningar. Trygghetsskapande samhällsplanering, enklare förverkande av brottsbyten samt utökade gränskontroller.

Fler poliser för ökad närvaro i hela landet och trygghetsvärdar som länk mellan polis och lokalsamhälle. Försvåra direktavskrivningar för fler utredningar och se över mängdrabatten.

Begränsa mängdrabatten, fler poliser för bättre utredningar och ett lagstiftat brottsförebyggande ansvar för kommunerna isamverkan med bland annat polisen.

Vill ha 10 000 fler poliser till 2024 och är på god väg att nå det målet. Har skärpt ett 70-tal straff och rustat polisen med nya och bättre verktyg. Det brottsförebyggande arbetet är viktigt.

Står bakom den nya strabestämmelsen för inbrottsstöld. För att stoppa utförseln av stöldsgods ur landet krävs fortsatt samarbete mellan polis, åklagar- och tullmyndigheter.

Tomträtt

Det är svårt att planera ekonomin när man har en tomträtt. Tomträttshyran till kommunen är kopplad till prisutvecklingen på mark, i praktiken till taxeringsvärdet på marken. Kombinationen av kraftigt stigande markpriser och att hyran är oförändrad tio eller tjugo år i taget gör att hyreshöjningarna blir kraftiga. Det är stor skillnad mellan kommunernas hyresregler. Husägaren kan friköpa marken, men priset skiljer sig åt mellan kommunerna. Vanligast är att kommunernas prissättning motsvarar en del av taxeringsvärdet på marken. Det är naturligt eftersom det i praktiken bara finns en köpare. Dessvärre sätter amorteringsreglerna krokben för vissa friköp eftersom man inte får omvärdera fastigheten förrän efter fem år. Det finns undantag som gör att man kan få omvärdera snabbare, men friköp är inte ett sådant. Därmed kan amorteringsreglerna bli ett hinder för friköp.

Vill ni lagstifta om tak för tomträttsavgälden eller på annat sätt skydda husägare mot kraftiga höjningar?

Vill motverka de problem som finns för tomträttshavare och tillsätta en utredning för att ta fram förslag.

Justera avgälden tätare och lagstifta om att avgäldsräntan ska vara lika med den långsiktiga realräntan.

Vill indexera och justera avgälderna löpande över hela perioden.

Sätta ett tak för hela avgälden eller för höjningen. Förändrad prissättning för friköp. Möjlighet att hyrköpa tomtmarken.

Det får kommunerna avgöra.

Har inga förslag på nationell nivå, överlåter åt kommunerna att avgöra.

Nej till tak pga ojämlikheter mellan kommuner. Frågan bereds fortsatt.

Vill indexera.

 

M

KD

L

SD

C

MP

S

V

Ja   X X X X      
Nej               X
Del av marknadsvärdet                
Hela marknadsvärdet X             X
Upp till kommunerna X   X   X X X  

Vill ni ändra amorteringsreglerna för att möjliggöra friköp av tomträtt?

Vi vill utvärdera de nuvarande kreditrestriktionerna, höja bolånetaket och ta bort ränteavdraget för blancolån.

Ja, så att friköp uppmuntras.

Det är ett attraktivt förslag och rimligt.

Ja, vi undersöker möjligheten.

Vill se över amorteringsreglerna generellt, skulle kunna ingå i en sådan översyn.

Det är inte en fråga vi driver.

Frågan kan inte hanteras separat för friköp av tomträtt utan bör utvärderas och prövas i ett större sammanhang.

Inget ställningstagande, men inte främmande om det behövs.

RUT/ROT

ROT-avdraget slog rekord under pandemin och ökade i 267 av landets 290 kommuner under 2020 och 2021. ROT-avdraget sänktes från 50 till 30 procent 2016, medan RUT-avdraget ligger kvar på 50 procent. Taket för RUT är 75 000 kronor medan taket för ROT är 50 000 kronor. Villaägarna vill återställa procentsatsen för ROT till 50 procent och höja taket till 100 000 kronor.

 

M

KD

L

SD

C

MP

S

V

  Inga förslag om att förändra RUT/ROT Höja taket för ROT till 75 tkr. Bredda RUT till fler tjänster Höja RUT Inga förslag för att ändra avdragen Bredda RUT till fler tjänster Ser att ROT kan bidra till omställningen. Inga förslag om att förändra RUT/ROT Avskaffa båda
Behålla RUT/ROT RUT ROT RUT/ROT RUT/ROT RUT/ROT RUT/ROT  
Avskaffa               RUT/ROT
Höja   ROT RUT   RUT/ROT      
Sänka