Regeringen stoppar kravet på att alla elnätsbolag ska införa effektavgifter. Enligt uppgifter ska Energimarknadsinspektionen nu ändra sina föreskrifter så att tvånget att införa effekttariffer senast 2027 tas bort.
Beskedet kommer efter en månad av snabbt växande politisk kritik mot modellen.
När energiminister Ebba Busch i februari öppnade för att pausa eller avveckla effektavgifterna markerade det början på en tydlig omsvängning i energidebatten. Därefter har även Sverigedemokraterna, Liberalerna och Socialdemokraterna krävt att införandet pausas.
Nu tar regeringen bort kravet på att alla elnätsbolag måste införa avgiften.
En avgift som skapat stor osäkerhet
Effektavgiften innebär att en del av elnätskostnaden baseras på hur mycket el som används samtidigt under korta perioder. Tanken är att sprida elanvändningen över dygnet och därmed minska belastningen på elnäten.
I teorin är tanken rimlig. Men i praktiken har införandet sett mycket olika ut mellan olika elnätsbolag och inneburit ett stort anspråk på hushållens vardag.
Under det senaste året har allt fler hushåll mött avgiftsmodeller där enstaka timmar kan få stort genomslag på hela månadsavgiften. Vardagsbeslut kring hushållsmaskiner och vanor har ifrågasatts. I flera fall har det gjort det svårt för hushåll att förutse vad elräkningen faktiskt blir. För många småhusägare har effektavgiften därför upplevts som ett slags ekonomiskt lotteri.
Det är denna utveckling som nu fått allt fler partier att reagera.
Stora skillnader mellan elnätsbolagen
Alla modeller ser dock inte likadana ut. Vissa elnätsbolag, ofta mindre och kommunala, har infört effektavgifter där avgiften faktiskt fungerar som ett styrmedel. Där är sambandet mellan nätets belastning och kundernas kostnad begripligt och hushållen har en rimlig möjlighet att påverka sin avgift.
Hos andra bolag har modellen i stället utformats på ett sätt där enstaka effekttoppar kan få stort genomslag på hela månadsavgiften. Då försvinner kopplingen till faktisk nätbelastning och avgiften upplevs snarare som en oförutsägbar straffavgift på helt normalt vardagsliv.
Nu riktas blicken mot elnätsbolagen
Regeringens besked innebär att elnätsbolagen inte längre kommer att tvingas införa effektavgifter. Samtidigt har redan mellan 30 och 50 elnätsbolag infört olika former av effekttariffer.
Nu uppstår därför en ny fråga: vad händer med de modeller som redan införts?
Fokus framåt måste ligga på hur dessa avgifter hanteras. Om effektavgifter ska finnas kvar måste de vara begripliga, förutsägbara och rättvisa för hushållen. Därför riktar Villaägarna nu blicken mot elnätsbolagen och uppmanar dem att se över sina modeller.
I de fall där avgiften blivit ett ekonomiskt lotteri för hushållen bör den avvecklas eller göras om så att den faktiskt fungerar som ett styrmedel för att minska belastningen i elnätet.
Debatten om effektavgiften är alltså långt ifrån över. Men regeringens besked innebär att ett viktigt steg nu har tagits för att stoppa ett system som i många fall utvecklats på ett sätt som inte var meningen.
Helen Forslind
Chefekonom, Villaägarnas Riksförbund
