När energiskatten på el infördes 1951 hade elproduktionen fortfarande betydande fossila inslag. Energiskatten var då 1 öre per kWh och kom sedan att sakta stiga. Det var först under 1990-talet som den steg kraftigt. Höjningarna motiverades med att de dämpade efterfrågan, stimulerade energieffektivisering och finansierade kostnader som uppstod som följd av energikonsumtion.
Under 1990-talets budgetkris gav den stigande skatten också ökade intäkter till staten. 1991 var energiskatten 7,2 öre/kWh. Det var också året som infördes 25 procents moms på el för hushåll infördes vilket gjorde att man betalade 9 öre/kWh. Sedan dess har skatten dels höjts genom aktiva beslut men också indexerats för att automatiskt höjas varje år. Under 2025 var skatten 54,9 öre/kWh inklusive moms.
Idag ser förutsättningarna annorlunda ut. Marknadspriset på el är står idag på betydligt högre nivåer och verkar i sig dämpande på efterfrågan. Den svenska elproduktion är sedan länge nästan helt fossilfri och elektrifieringen är inte ett problem utan en central del av klimatomställningen. Koldioxidutsläpp hanteras dessutom genom bland annat koldioxidskatt och EU:s utsläppshandel.
EU-kommissionen har under våren uppmanat medlemsländerna att sänka skatter på el för att främja elektrifieringen och minska hushållens utsatthet för höga elpriser.
Danmark och Frankrike är länder som sänkt energiskatten till EU:s miniminivå om 0,6 öre och noll för hushåll.
Energiskatten sänktes 2026
Efter en lång period av successiva höjningar av energiskatten på el beslutade regeringen och riksdagen om en skattesänkning som trädde i kraft den 1 januari 2026. Energiskatten sänktes då från 54,9 öre till 45,0 öre per kWh inklusive moms, vilket motsvarade en minskning med cirka 18 procent.
Tidöregeringen remitterade redan 2024 frågan om att avskaffa indexeringen av energiskatten men gick inte fram med förslaget i budgeten. Under 2025 remitterades en sänkning av energiskatten för drygt 2 öre. När sedan budgeten presenterades hösten 2025 förstärktes skattesänkningen till 9,875 öre så att skatten under 2026 uppgår till 45 öre inkl moms. För ett hushåll med en årsförbrukning på 20 000 kWh motsvarade det en besparing på nästan 2 000 kronor. Under 2026 har frågan om att ta bort indexeringen av energiskatten återigen remitterats.
Frågan är om skatten kommer att fortsätta ned efter valet.
Sex av åtta partier vill sänka energiskatten ytterligare
Villaägarnas Riksförbund har i sin enkät till riksdagspartierna frågat om de vill verka för ytterligare sänkningar av energiskatten. Sex av åtta partier svarar ja på den frågan. Endast Socialdemokraterna och Vänsterpartiet svarar nej.
Vill ditt parti sänka energiskatten ytterligare?
| Parti | M | SD | KD | L | C | S | MP | V |
| Ja | X | X | X | X | X | X | ||
| Nej | X | X |
Vår analys
Sänkningen av energiskatten är den enskilt största förändringen av svenska hushålls energikostnadsutgifter under 2026. Den har haft betydelse för bekämpningen av inflationen och har även en långsiktig betydelse för att främja omställningen mot elektrifiering av samhället.
Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vill alla fortsätta sänka energiskatten. Även Centerpartiet svarar ja och anger inga förbehåll inför ytterligare sänkningar.
Miljöpartiet svarar också ja, och anger att de var för den senaste skattesänkningen, men framåt framför allt vill investera i ny kraftproduktion. Utformningen av elskatten och tarifferna ska för Miljöpartiet främja smart styrning och elektrifiering.
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är de enda partierna som svarar nej till ytterligare sänkningar av energiskatten på el.
Sex av åtta riksdagspartier säger att de vill sänka energiskatten ytterligare. Det visar att den utveckling vi sett under decennier där skatten på el har höjts och dessutom automatiskt räknats upp, nu ifrågasätts från flera politiska håll.
För hushållen spelar nivån på skatten stor roll. Även efter sänkningen 2026 innebär en energiskatt på 45 öre per kWh inklusive moms att ett hushåll med en årsförbrukning på 20 000 kWh betalar omkring 9 000 kronor om året i energiskatt.
Samtidigt har själva utgångspunkten för beskattningen förändrats. Sverige står inför en omfattande elektrifiering av bland annat transporter och industri. Då blir det motsägelsefullt att å ena sidan vilja att samhället använder mer fossilfri el och å andra sidan automatiskt höja skatten på den genom indexering.
Partiernas svar visar att det finns ett brett stöd för ytterligare sänkningar, men också att det finns skillnader i vad ett ja faktiskt innebär. Det avgörande efter valet blir därför inte bara vilka partier som säger sig vilja sänka energiskatten, utan vilka konkreta förändringar de är beredda att genomföra.
Jonathan Lindgren, samhällspolitisk expert