EU-kommissionären Dan Jørgensen, med ansvar för energi och bostäder vill nu förändra nuvarande struktur där el i hög utsträckning produceras och förbrukas lokalt. Strax före årsskiftet lade EU-kommissionen fram sitt nya elnätsavgiftspaket, European Grids Package, ett initiativ som ska förbättra hur Europas elnät planeras, byggs och finansieras.
Syftet med förslaget är att integrera elmarknaden så att medlemsländerna ska kunna ta del av billigare och mer hållbar energi som genereras på andra platser i Europa. Detta ska göras genom att bygga nya elledningar för att få bort flaskhalsar mellan länderna. Försörjningstryggheten ska även säkras. Ett elsystem som i hög grad blir beroende av utlandsförbindelser innebär dock ökad sårbarhet vid kriser, extremväder eller säkerhetspolitiska spänningar. Mycket el kommer dessutom att gå förlorad på grund av att överföringsförlusterna ökar med transportavståndet.
Flaskhalsintäkterna riskerar att lämna Sverige
I EU-förslaget ligger att elnätsoperatörer som Svenska Kraftnät ska avsätta 25 procent av sina intäkter från flaskhalsavgifter för att få bort fler flaskhalsar i elnätet mellan EU-länderna. Flaskhalsavgifter tas dock redan ut i Sverige, så om svenska projekt för att få bort flaskhalsar inte ska behöva prioriteras bort till förmån för projekt i andra EU-länder, behöver flaskhalsavgifterna öka med 20 procent i Sverige. Något som i slutänden får bekostas av hushållen.
Aurora Line, en ny kraftledning mellan norra Sverige och norra Finland, belyser problematiken tydligt. Innan den öppnade i november 2025 var elpriserna lägre i norra Sverige (elområde 1) än i Finland. Priserna i elområde 1 har sedan öppningen närmat sig priserna i Finland, vilket beror på att el säljs till Finland där prisnivån är högre. Elpriserna i Finland smittar helt enkelt av sig på elområde 1. Samma sak har vi sett i landets södra delar till följd av elkablar till Danmark, Tyskland och Baltikum.
Enligt Eurostat, EU:s statistikkontor, har det genomsnittliga elpriset inklusive nätavgifter under de senaste två åren varit 25 procent högre i EU än i Sverige. Om flaskhalsar byggs bort mellan EU-länder på motsvarande sätt som med Aurora Line, kommer elpriserna mellan EU-länderna att jämnas ut. För länder med lägre prisnivå som Sverige innebär det i praktiken att priserna stiger, inte att de sjunker.
Hushållen betalar när exporten prioriteras
Elförbrukningen för småhus varierar kraftigt i landet, men om elförbrukningen för ett hus i Mellansverige är 15 000 kWh per år och elpriset höjs till genomsnittlig EU-nivå, blir konsekvens av EU:s elnätsavgiftspaket att kostnaden ökar med 6 000 kronor per år. Laddbara fordon och kallare klimat där huset ligger gör det ännu dyrare.
Nätavgifterna har ökat kraftigt de senaste fem åren. Den långsiktiga trenden de senaste fem åren är höjningar på uppåt 30, 50 eller till och med över 70 procent. Effektavgifterna har spätt på den här utvecklingen och kan kosta en småhusägare upp till 5 000 till 10 000 kronor om året, beroende på nätbolag och debiteringsmodell. Så EU:s elnätsavgiftspaket lägger ytterligare bördor på hushållen i ett redan ansträngt ekonomiskt läge.
I Sverige produceras mer energi än vad landet behöver. Sverige är till och med EU:s näst största nettoexportör av el. Nu tvingas emellertid svenska hushåll betala dubbelt genom högre flaskhalsavgifter och dyrare el för att andra länder ska få bättre tillgång till el.
De energiproducerande företagen kommer tack vare EU:s elnätsavgiftspaket att kunna sälja el till högre priser utomlands i stället för i Sverige, vilket de svenska hushållen kommer att tvingas betala för. Acceptansen för nya elproducerande anläggningar kommer att urholkas, när motivet i högre grad blir att bygga dem för export av el i stället för lokal elförsörjning.
Regeringen måste sätta svenska elkunder först
Villaägarnas Riksförbund anser att EU:s elnätsavgiftspaket måste stoppas eller kraftigt omarbetas. Förslaget riskerar att leda till högre kostnader för hushållen samt minskar Sveriges handlingsutrymme vid elbrist och försvagar säkerheten i elsystemet. Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.
Därför ställer vi följande krav:
- Om andra EU-länder vill bygga nya kraftledningar till sina grannländer, måste de själva finansiera detta. Det ska inte svenska hushåll bekosta.
- Sverige ska kunna sätta den egna elförsörjningen främst. Vid ansträngda lägen som vid sträng vinterkyla måste Sverige ha rätt att reservera kapacitet för inhemskt behov av stabil drift och leveranssäkerhet framför export.
- Ett robust elsystem byggs bättre lokalt, inte med sårbara utlandskablar och beroende av andra länders politiska nycker. För att stärka beredskapen vid angrepp från främmande makt bör investeringar riktas mot lokala nätförstärkningar, robust låg- och mellanspänningsnät, ö-drift och reservkraft.
Med tanke på hur långt förslaget har nått i EU, vill det till att svenska politiker gör sitt yttersta. I annat fall kommer EU:s elnätsavgiftspaket – oavsett vilka partier som bildar regering efter riksdagsvalet i höst – att medföra stora ekonomiska påfrestningar för hushållen.
Ulf Stenberg, chefjurist på Villaägarnas Riksförbund
Håkan Larsson, samhällspolitisk chef på Villaägarnas Riksförbun
