Bakgrunden till prisökningen i januari är låga vattennivåer i vattenmagasinen, ett kallare Europa än väntat och en högre elförbrukning än prognoserna räknat med. Resultatet blev att elpriserna i januari låg omkring 50 procent högre än vad som förutspåddes i december. Enligt aktuella bedömningar väntas priserna under första kvartalet hamna mellan 70 öre och 1,10 kronor per kilowattimme, med högst nivåer i söder.
Priserna stiger i både norr och söder
En tydlig förändring från tidigare är att prisnivåerna nu ligger högt i hela landet. Normalt har hushåll i norra Sverige haft betydligt lägre elpriser än i övriga delar av Sverige, men den skillnaden har minskat markant.
– Det vi ser nu är att priserna ligger på ungefär samma nivå i hela landet under flera dagar i sträck. För hushåll i norr blir det särskilt kännbart, eftersom uppvärmningen av ett hus i exempelvis Kiruna kräver ungefär dubbelt så mycket energi som ett hus i Malmö, säger Håkan Larsson, samhällspolitisk chef på Villaägarnas Riksförbund.
Nya elförbindelser påverkar prisbilden
En bidragande orsak är den nya elförbindelsen Aurora Line som togs i drift i höstas och länkar ihop norra Sverige och norra Finland. Kabeln ökar möjligheten att exportera el och påverkar därmed prisbildningen även i det norra elområdet.
– Det här är ingen överraskning. Vi har sett samma effekt tidigare när nya kablar till Danmark och Baltikum har drivit upp priserna i södra Sverige, säger Håkan Larsson.
Under 2026 har regeringens nya elpristak införts. Men det träder i kraft först när månadsgenomsnittet på elbörsen överstiger 1,50 kronor per kilowattimme.
Elpristaket ger ingen hjälp i vardagen
– Det är en falsk trygghet. Enskilda pristoppar på flera kronor per kilowattimme utlöser inget skydd alls. Det krävs mycket höga och långvariga prisnivåer för att taket ska slå till, vilket i praktiken innebär att hushållen står utan stöd under en kall vinter, säger Håkan Larsson.
Samtidigt har elskatten sänkts från 43,9 till 36 öre per kilowattimme. Det är ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt för att väga upp hushållens ökade kostnader.
– Elnätsavgifterna har höjts kraftigt, betydligt mer än inflationen. Elkostnaden har blivit en allt större del av hushållens utgifter, och i det läget behöver skatten sänkas mer för att på riktigt lindra kostnadstrycket, säger Håkan Larsson.
Nu måste regeringen agera för att elpriserna ska bli rimliga och rättvisa i hela landet. I dag får hushållen bära konsekvenserna av höga priser som de varken rår över eller kan påverka, samtidigt som elmarknadens konstruktion och politiska prioriteringar slår olika hårt mot olika delar av Sverige. När elpriserna stiger både i norr och söder, och skydden inte träffar vardagens kostnader, krävs ett tydligare politiskt ansvarstagande för att hushållens elkostnader hålls på en nivå de mäktar med.
