Underhållsabetet kommer att pågå i 1-2 veckor, tack för din förståelse.

Lagbok på båt
Dator, block, penna och mobil på bord
Dator, block, penna och mobil på bord

Så röstar du rätt på föreningsstämman

Att fatta beslut på en föreningsstämma går vanligtvis väldigt smidigt – du säger bara “ja” och flest ja vinner. Men det finns också frågor där medlemmarnas röster beräknas utifrån ett mer avancerat regelverk för att det ska bli så rättvist som möjligt. Här får du en snabbkurs i omröstningsförfarandet.

För att överhuvud taget få rösta på föreningsstämman måste du uppfylla vissa villkor. Du måste:

  • Vara medlem, vilket innebär att du är delägare i samfälligheten.
  • Ha betalat din avgift. (Även om du inte betalat får du vara med och diskutera.)
  • Inte vara jävig och ha ett intresse i frågan som strider mot föreningens. Det kan röra arvoden, upphandlingar eller uteslutningar. (Som jävig får du inte heller vara med och diskutera just den frågan.)

Om du uppfyller dessa villkor är det bara att dyka upp väl påläst så att du kan fatta genomtänkta beslut.

Ombud med fullmakt i ditt ställe

Om du inte kan närvara på stämman kan du be någon annan företräda dig, ett ombud. Det kan vara en annan medlem i föreningen eller någon helt utomstående. Ombudet måste ha en fullmakt från dig där det framgår vem ombudet är och vilket tillfälle fullmakten gäller. Fullmakten bör vara skriftlig, och i så fall undertecknad. Ett tips är att be styrelsen bifoga en fullmakt när de skickar ut kallelsen.

Om du äger en fastighet ihop med någon annan kan ni företräda varandra med fullmakt. Om ingen av er kan komma måste ett ombud ha fullmakt från samtliga ägare. Som ombud har du rätt att företräda alla fastigheter du äger helt eller delvis, samt ytterligare en fastighet.

Föreningen kan ha andra regler i sina stadgar, men det är ovanligt.

Det finns inget krav på hur många som måste närvara vid en stämma. I praktiken skulle därför viktiga beslut som berör dig kunna fattas av ett fåtal personer. Det är därför viktigt att du närvarar personligen eller via ombud.

Beslut fattas med acklamation eller omröstning

Beslut fattas normalt med så kallad acklamation, bifall, vilket innebär att stämmans deltagare ropar “ja” och ordföranden klubbar det beslut som verkar vara i majoritet. Om du som deltagare vill att rösterna räknas i en omröstning kan du begära det innan beslutet klubbats. Ordförande kan också själv besluta om omröstning, också kallad votering, om utslaget inte är tydligt.

Omröstningen underlättas av att det finns en röstlängd, en förteckning över de medlemmar och ombud som är närvarande. Då är det enkelt att pricka av de olika deltagarna och kontrollera vilka fastigheter de röstar för.

Antal röster vid ensamt ägande och samägande

Det finns två metoder för att räkna röster. Den vanligaste är den så kallade huvudtalsmetoden där varje närvarande medlem har en röst. Oavsett om du äger en fastighet eller flera har du fortfarande bara en röst. Om du äger en fastighet tillsammans med någon annan, så kallat samägande, har ni en röst för er fastighet. Äger ni fler fastigheter ihop har ni fortfarande bara en röst. Kort sagt gäller att varje ägarkonstellation har en röst oavsett antalet gemensamma fastigheter. Ni måste dock vara överens för att kunna rösta.

Exempel: Du är ensam ägare till två fastigheter (A+B). Dessutom samäger du två fastigheter med din partner (C+D) och en med din syster (E). Du äger också en fastighet tillsammans med en granne (F). Alla inblandade är medlemmar i samfällighetsföreningen.

Exemplet ovan representerar fyra röster.

  • Som medlem (delägare i samfälligheten) har du en rösträtt, oavsett hur många fastigheter du äger (A+B= 1 röst)
  • Delägare i en fastighet har en röst tillsammans. Äger ni fler fastigheter ihop har ni fortfarande bara en röst (C+D= 1 röst)
  • Varje ny delägarkonstellation räknas som en särskild ägare och har en röst vardera (E+F= 2 röster)

Den andra metoden, andelstalsmetoden, används framför allt vid ekonomiska frågor som exempelvis påverkar storleken av medlemmarnas bidrag till föreningen, fördelning av överskott, överlåtelser, försäljning och ansvarsfrihet för styrelsen. Metoden innebär att rösterna viktas utifrån andelstal i samfälligheten. Om du äger en fastighet med större andelstal får du alltså fler röster. För att enskilda medlemmar inte ska få för stort inflytande finns en spärregel. Röstspärren innebär att ingen medlem kan stå för mer än en femtedel av rösterna från samtliga närvarande röstberättigade deltagare.

För att andelstalsmetoden ska användas måste du som medlem begära det.

Exempel: Dina enskilda fastigheter (A+B) har 10 procents andel vardera i samfälligheten. De fastigheter du samäger med din partner (C+D) har 5 procent vardera, liksom den du samäger med din syster (E). Fastigheten du samäger med grannen (F) har 15 procent av andelarna. En annan granne har en fastighet (G) som utgör resterande 50 procent av samfälligheten.

I detta fall fördelas rösterna enligt:

  • A+B = 20
  • C+D = 10
  • E= 5
  • F = 15
  • G= 20 (på grund av röstspärren)

Antalet röster blir nu 70 istället för 100. Varje röst får dock mer än 1 procent av totalen. Till exempel får G 20/70= 28,6 procent av rösterna.

Enkel, relativ eller kvalificerad majoritet

Vanligtvis fattas beslut med enkel majoritet, alltså minst 50 procent av de avgivna rösterna. Nedlagda röster räknas inte. Om båda sidor får lika många röster har stämmans ordförande utslagsröst. Om det finns fler förslag ställer man dem mot varandra i fler omröstningar tills det återstår två förslag.

Vid personval används relativ majoritet, vilket innebär att den som får flest röster väljs. Vid personval har stämmans ordförande inte utslagsröst. Om två kandidater får samma antal röster avgörs valet istället med lottning.

I vissa frågor som har med fast egendom att göra (överlåta, söka inteckning och upplåta med nyttjanderätt i mer än 5 år), samt stadgeändringar krävs kvalificerad majoritet med 2/3 av rösterna.

Notera att din förening kan ha andra regler i stadgarna, även om det är ovanligt.

Omröstning i olika verksamhetsgrenar

En samfällighetsförening kan ha flera så kallade verksamhetsgrenar. Det kan vara olika gemensamhetsanläggningar, olika sektioner eller en uppdelning i utförande och drift med olika andelstal. I frågor som rör en separat verksamhetsgren har bara medlemmar med andel i den grenen rösträtt. Övriga medlemmar kan dock fortfarande yttra sig eftersom beslutet ändå kan få konsekvenser även för dem. Om det är en fråga som är gemensam för fler verksamhetsgrenar sker också omröstningen gemensamt. Enligt huvudtalsmetoden har du då en röst oavsett hur många verksamhetsgrenar du har del i.

När andelstalsmetoden används lägger man ihop varje medlems andelar i de olika verksamhetsgrenarna. Hur dessa andelar ska viktas i olika beslut kan stå i stadgarna. Om det inte finns beskrivet får istället alla verksamhetsgrenar lika stor betydelse och röstetalet för en viss fastighet blir ett medeltal av fastighetens olika andelstal.

Exempel: Du har 10 procent i gemensam lekplats men bara 5 procent i en gemensam väg. När stämman ska rösta om en fråga som rör båda blir ditt röstetal 7,5 procent (10 + 5 procent dividerat med 2 verksamhetsgrenar i detta fall).

Överklaga felaktiga eller kränkande beslut

Alla beslut som fattas på stämman ska protokollföras och protokollet ska vara tillgängligt för medlemmarna senast två veckor efter stämman. Om du anser att ett beslut inte fattats i behörig ordning, alltså att något fel begåtts vid omröstningen, eller att det kränker din rätt kan du klandra beslutet vid mark- och miljödomstolen. Det ska du i så fall göra inom fyra veckor. Om beslutet strider mot stadgarna, anläggningsbeslut eller författning finns ingen tidsgräns.

Funderar du över något?

Som medlem i Villaägarna får du bland annat fri tillgång till Sveriges mest kompletta expertrådgivning.

Funderar du över något?

Som medlem i Villaägarna får du bland annat fri tillgång till Sveriges mest kompletta expertrådgivning.