Så fixar du en regnträdgård

Se till att din trädgård tar hand om allt värdefullt vatten! Det kan vara så enkelt som att skapa en skålad del av gräsmattan, eller en nedsänkt planteringsbädd med extra lucker jord och väl valda växter.

Idag behöver vi tänka på att ta hand om dagvattnet och helst få det att filtreras ner i jorden direkt på plats i trädgården. Dels för att minska belastningen på dagvattensystemet, rena det från föroreningar, minska risken för översvämningar vid skyfall – dels för att minska risken för vattenbrist och sänkta grundvattennivåer vid torka.

– Kraftigt sänkta grundvattennivåer kan skapa sättningar i marken som i sin tur ger dyra reparationskostnader. Så det här är en fråga som är viktig ur många aspekter, säger ­Mattias Gustafsson, landskapsarkitekt och vd på landskapsarkitektkontoret Urbio.

– Det är verkligen multifunktionellt att fördröja och rena dagvatten, och gärna småskaligt, för då krävs det inte så stora åtgärder. Att anlägga en regnträdgård i sin villaträdgård är en mycket bra idé.

Låt naturen göra jobbet

En regnträdgård är en yta som kan ta emot mycket mer vatten än andra ytor. Det är en slags specialrabatt som är uppbyggd för att kunna ta emot mycket vatten i perioder, men med ett växtval som äve klarar torka.

Regnträdgårdar är inte så vanligt i Sverige ännu, men utomlands, i till exempel San Fransisco, har man byggt upp stora regnträdgårdar i offentliga miljöer som kan ta emot stora mängder vatten. Istället för att leda bort vatten med rör så låter man naturen göra jobbet.

Regnträdgård i Portland USABild från en regnträdgård i Portland, USA.

Det behöver inte vara svårt att bygga en regnträdgård. 

– Enklast är att leda ut vattnet till en skålad del av gräsmattan. Det handlar om att få regnvattnet att infiltreras ned i jorden istället för att leda ut det på gatan. Men viktigast är att leda bort det från huset, så det inte belastar husets dräneringssystem, förklarar Mattias Gustafsson.

Nedsänkta planteringar

Man kan också leda vattnet till nedsänkta planeringsytor. Det viktiga då är att jorden är uppbyggd på ett sätt så att det kan ta emot mycket vatten. Man kan till exempel blanda upp jorden med pimpsten, grus eller krossat tegel. Allt för att få en lucker jord med mycket porvolym som både kan leda bort – och hålla kvar vatten. Det är en egenskap som pimpsten med sina porer är mycket bra på.

Återvunnet kol

Biokol är ett annat alternativ, det har en fantastisk förmåga att ta upp föroreningar.

– Biokol är ett jättespännande material. Det kan man även använda som jordförbättringsmaterial i villaträdgården.

Biokol tillverkas av till exempel trädgårdsavfall. Vid förbränningen produceras värme till stadens fjärrvärmesystem. Själva kolet har sedan god förmåga att precis som aktivt kol rena vattnet från föroreningar, samtidigt som det håller näringen kvar i jorden och höjer syrehalten, vilket gynnar växtlig­heten.


Källa: Anna Levert
Foto: Mattias Gustafsson

Växter för regnträdgården

En regnträdgård ställer höga krav på växtvalet. De måste tåla att stå i vatten i korta perioder, men framförallt bör de tåla torka. Sedan ska de också passa de lokala förhållandena med sol och skugga.

Några förslag på sorter i en regnträdgård är:

  • Jättedaggkåpa
  • Nävor
  • Spirea
  • Aronia
  • Al
  • Benved
  • Svarttall
  • Rönn
  • Silverlind
  • Smalbladig silverbuske