Gröna trädgårdar gör klimatet en tjänst

Är du medveten om att din trädgård är en del i ett större ekosystem? Villaträdgårdarna utgör en stor del av städernas grönområden och kan bidra till att vi blir mindre sårbara för torka och översvämning.

Med framtidens klimatförändringar kommer vi antagligen att kunna räkna med ett allt extremare klimat. Det kommer att innebära snabba kast mellan hetta, torka och kraftiga skyfall. Vilket i sin tur kommer att ställa allt högre krav på hur vi bygger upp vår boendemiljö – och våra villaträdgårdar.

Din villaträdgård har förstås betydelse för hur känsligt ditt eget hus är för översvämning, hetta och buller. Men den är också en del av hela ekosystemet, som är livsviktigt för oss alla.

– Det många upplever är den största kvaliteten med att bo i villa är tillgång till den egna trädgården. Men vad trädgården gör för naturen, djuren, övriga staden och hela ekosystemet har man inte riktigt koll på. Det är svårt att förstå att min trädgård faktiskt är en del av hela ekosystemet och att det därför spelar roll hur jag utformar den, säger Åsa Kallstenius, arkitekt på Kod arkitekter.

En grusgång låter vattnet rinna ner i marken.Klassiska grusgångar låter vattnet rinna ner i marken. 

För några år sedan skrev Kod arkitekter en rapport om hur man kan förtäta den befintliga villastaden på ett smart sätt för att ge plats för fler bostäder.

– I samband med det blev det väldigt tydligt för oss att detaljplanerna är skrivna på ett sätt som möjliggör eller omöjliggör byggnation av tomten. Vad man gör av den övriga tomten är oftast inte reglerat på något sätt. Den som vill kan i princip hugga ned alla träd och asfaltera hela sin tomt. De gröna värdena har inget skydd, trots att villastädernas trädgårdar utgör en så stor och viktig del av städernas grönområden och hela ekosystemet, säger Åsa Kallstenius.

Som en avknoppning av den rapporten skrev man en ny rapport med titeln ”Resilienta villastäder” med förslag på hur man kan öka medvetenheten hos villaägare om de gröna värdena i den egna trädgården.

Motståndskraft i grönskan

Resiliens betyder ordagrant förmågan att återhämta sig eller motstå olika störningar, och rapporten handlar om hur villaträdgårdarna kan bidra till att hela samhället bättre kan hantera klimatförändringar och naturkatastrofer.

– Vad händer om alla de här värdena – eftersom de inte är skyddade – långsamt försvinner när fler och fler hårdgör allt större ytor i sina trädgårdar? Och vad kan vi göra för att skydda dem? Vi tror att vi behöver öka medvetenheten om trädgårdens betydelse för ekosystemet.

Vi behöver öka medvetenheten om trädgårdens betydelse för ekosystemet

Åsa Kallstenius

I de flesta detaljplaner finns inget som hindrar att man stenlägger hela trädgården och leder ut dagvattnet på gatan.

I ett examensarbete från SLU där man jämförde bostadsområden med flerfamiljshus, radhus och villor på 1970-talet och 2010, kunde man tydligt se att de hårdgjorda ytorna brett ut sig mest i småhusbebyggelsen, när villaägarna styckat av sina tomter för nybyggnation, byggt ut och byggt till.

Trädgårdens natur fyller många funktioner. Den hyser djur och insekter som är nödvändiga för ekosystemet. Pollinerande insekter är nödvändiga för jordbruket och för att vi ska få frukt och bär i våra trädgårdar. Växterna tar upp koldioxid och avger syre, skyddar från buller och ger svalka.

Lummig trädgård bidrar positivt till ekosystemetNyckeln är variation. Lummighet med olika träd, buskar och blommor bidrar positivt till ekosystemet.

Men en av de kanske tydligaste effekterna man kan se i ett tättbebyggt område där de hårdgjorda ytorna breder ut sig är problemet med dagvattenhantering och en ökad risk för översvämningar.

– Det har ju varit en trend att fler och fler hårdgör sina tomter, av flera orsaker: det är jobbigt att ta hand om mycket löv och så har det gått lite mode i olika typer av stensättningar, säger Magnus Schön, landskapsarkitekt på Kod.

För den som hårdgjort stora ytor i anslutning till sitt hus ökar också risken för översvämning i den egna källaren. Samt att man ökar belastningen på det gemensamma dagvattensystemet med risk för översvämningar längre ner på gatan.

Kraftiga skyfall ett problem

Andra sidan av myntet är att när en stor del av den totala nederbörden kommer i form av kraftiga skyfall, hinner för liten del av vattnet filtreras ner genom jorden för att bilda nytt grundvatten. Istället rinner det allt för snabbt ut i sjöar och vattendrag, utan att renas genom någon naturlig infiltration i naturen. Vilket kan ge vattenbrist och sänkta grundvattennivåer. Något vi sett bland annat på Öland och Gotland de senaste somrarna.

Så vad kan man göra om man till exempel vill öka den hårdgjorda ytan i sin trädgård med en utbyggnad, ett attefallshus eller en carport?

– Man kan alltid göra andra förbättringar i samband med nybyggnation. Man kan plantera nya träd, ta vara på regnvattnet och se till att trädgården har en varierad växtlighet. Och man kan till exempel välja en grusad garageuppfart istället för en asfalterad, eller ett grönt tak istället för ett plåttak när man bygger nytt, säger Magnus Schön.

Sedumtak på husMaximera grönskan med sedumtak på huset eller trädgårdsboden.

– Gröna tak är bra, och de blir bättre ju tjockare de blir. De allra tunnaste sedumtaken har mest en fördröjningseffekt på vattenavrinningen.

– Man kan också anlägga en så kallad regnträdgård, en yta som kan ta emot mycket mer vatten än andra ytor. Det är som en slags specialrabatt som är uppbyggd för att kunna ta emot mycket vatten i perioder, men med ett växtval som också klarar torka, berättar Magnus.

Regnträdgårdar är inte så vanligt i Sverige ännu, men utomlands, i till exempel San Fransisco, har man byggt upp stora regnträdgårdar i offentliga miljöer och som kan ta emot stora mängder vatten. Istället för att leda bort vatten med rör så låter man naturen göra jobbet.

– Det är ju så vi behöver tänka. Att vi ingår i ett kretslopp där regnvatten ska tas om hand där det faller - så som naturen fungerar.

Ur medlemsmagasinet Villaägaren
Foto: Anna Lefvert

Checklista för att klimatsäkra tomten

  • Ha en varierad trädgård som skapar livsrum för många olika arter.
  • Odla mat för husbehov eller ha fruktträd på tomten.
  • Se till att din tomt bidrar till din egen och omgivningens hälsa och välbefinnande.
  • Ta hand om allt regnvatten som faller på huset och tomten och låter regnvattnet infiltrera i marken.
  • Ha få eller inga hårdgjorda ytor på tomten. Klassiska grusgångar låter vattnet rinna ner i marken.
  • Ha en kompost.
  • Ha en bikupa eller blommande växter som är nektarrika.
  • Ha uppvuxna träd och vegetation på tomten som ger svalka vid värmeböljor.

Växter som lockar pollinerande insekter

De pollinerande insekterna, som bin, är livsnödvändiga för att vi ska kunna odla olika grödor och få frukt och bär. På senare år har man sett att insekterna fått det allt svårare, bland annat för att floran utarmats och det i perioder kan vara svårt för insekterna att hitta nektarrika blommor.

Genom att plantera växter som de pollinerande insekterna gillar kan man hjälpa naturen på traven – och på köpet kanske få en bättre äppelskörd!

Några växter som uppskattas av pollinerande insekter:

  • Äpple
  • Syrén
  • Vårkrokus
  • Hallon
  • Sälg
  • Kungsmynta
  • Lavendel
  • Rödklöver
  • Ringblomma
  • Röd solhatt
  • Renfana

Tänk på att välja växter med olika blomningstid, så att det alltid finns något som blommar, från vår till höst. En längre växtlista finns på pollinerasverige.se