Altan utan bygglov?

Kan lagförslaget vara en risk för grannsämjan? Villaägarna ser både för- och nackdelar med nya förslaget om bygglovsfria altaner.

Förslaget om slopad bygglovsplikt för altanbygget är i grunden positivt, men kan också riskera osämja grannar emellan.

Det skriver Villaägarna i ett remissyttrande över Boverkets förslag, som innebär att en altan får uppföras i strid med detalj­planen så länge den byggs inom 3,6 meter från bostadshuset. Den får inte vara högre än 1,8 meter över marken eller placeras närmare än 4,5 meter från tomtgränsen, såvida inte grannen godkänner det.

Enklare att bygga altan

Förslaget innebär med andra ord att det blir enklare att bygga en altan. Men en konsekvens blir också att närboende inte längre kan få en altan prövad mot detaljplanen om den upplevs som störande, exempelvis på sluttande mark där grannens uteplats är högre belägen än den egna fastigheten.

Inflytandet blir därmed begränsat till en prövning av frågan om en altan utgör en betydande olägenhet eller ej. Prövningar sker ofta först i efterhand när kommunen fått en tillsynsanmälan.

Högre krav på enskilda fastighetsägare

I remissyttrandet framhåller Villaägarna att plan- och bygglag­stiftningen har förändrats på många områden de senaste åren. Syftet – att göra det enklare att bygga – är i sig lovvärt, men ställer också högre krav på enskilda fastighetsägare att överblicka alla undantag och nya regler.

Lagrådet som granskat förslaget om bygglovsfria altaner, är också kritiskt och skriver i sitt utlåtande:

”I svensk rätt finns en lång tradition av grannars talerätt inom ramen för en samlad och ordnad bygglovsprocess, bland annat för att undvika senare osämja mellan grannar och svårlösta tvister. Förslaget innebär att en ytterligare begränsning ska införas i detta förfarande och därmed i grannars inflytande.”

Villaägarna föreslår en översyn av hur plan- och bygglagstiftningen ska tillämpas, innan de nya byggreglerna för altaner blir verklighet.