Enligt den legala arvsordningen ärver efterlevande make före de gemensamma barnen. Finns det så kallade särkullbarn, det vill säga barn till den avlidne som inte har den efterlevande maken som förälder, ärver dessa sin förälder före efterlevande make.
Arvingarna delas in i tre arvsklasser, förutom vissa undantag. Den första klassen består av bröstarvingar. Den andra klassen består av föräldrar, syskon, även halvsyskon, och deras bröstarvingar. Den tredje klassen består av far- och morföräldrar och deras barn men inte barnbarn. Kusiner ärver inte efter varandra. Finns det ingen arvinge alls i någondera av arvsklasserna ärver Allmänna arvsfonden allt.
I första hand ärver arvingarna i den första arvsklassen. Först om det inte finns någon arvinge i den klassen ärver arvingarna i den andra arvsklassen och så vidare.
Testamente
Genom testamente kan man ändra den legala arvsordningen men det finns vissa begränsningar. För att få skriva ett testamente måste man vara 18 år. Testamentet ska vara skriftligt och bevittnat av två vittnen som samtidigt närvarar när testamentsgivaren undertecknar testamentet eller vidkänner sin underskrift.
Bouppteckning
I bouppteckningen, som ska göras inom tre månader från dödsfallet, anges dödsbodelägarna samt den avlidnes tillgångar och skulder per dödsdagen. Bouppteckningen görs av två gode män utsedda av den som har boet i sin vård, vanligen efterlevande make. Bouppteckningen skickas till Skattemyndigheten.
Sambor
Sambor har till skillnad från makar ingen legal arvsrätt efter varandra. Däremot kan det bli aktuellt med bodelning av den gemensamma bostaden och bohaget. Observera att efterlevande sambo alltid har rätt att behålla egendom till ett värde av två basbelopp. Det är viktigt att sambor skriver testamenten om de önskar att efterlevande sambo ska ärva den andre.
I Villaägarnas infoskrift Arv och testamente kan du som medlem läsa mer och se exempel på testamente, bouppteckning, arvsskifteshandling, arvsavstående med mera.
