Elstolpar

Därför behöver vi smarta elnät

Elnätet byggdes i ett samhälle utan framrusande digitalisering och elektrifiering. För att möta den tekniska utvecklingen och hantera omställningen till mer förnybara energikällor behöver vi ett smart elnät.

Det smarta elnätet är egentligen mer än bara själva nätet. Det kan röra sig om ett elnäts förmåga att hantera en större andel vind- och solkraft eller hur nätet ska kunna begränsa omfattningen av strömavbrott på egen hand. Men det kan också handla om att konsumenter med hjälp av tekniska funktioner eller tjänster i huset förbrukar el när tillgången är som störst. Eller hur man ska lagra energi i anslutning till huset, och bygga ut storskalig laddningsinfrastruktur för elbilar. Det smarta elnätet har betydelse i alla dessa sammanhang.

- För mig handlar smarta elnät mycket om att göra analoga lösningar digitala och att fler funktioner behöver automatiseras i nätet. En viktig funktion är också nätets förmåga att kunna hantera den allt större andelen förnybara energi från vind- och solenergi. Energi som är väderberoende och mer svårstyrd, säger Fredrik Lundström, elnätsexpert på Energimyndigheten.

Enligt Lundström har vi nu ett system med ett fåtal kraftkällor som vattenkraft och kärnkraft där man kan anpassa hur mycket effekt som matas ut i elnätet för att möta efterfrågan. Men vi går mot ett system med många hushållsintegrerade eller lokala energikällor som är väderberoende och jämförelsevis svårstyrda. Elnätet behöver därför bli smartare för att kunna matcha efterfrågan när vinden dör ut eller solen inte skiner.

- När tillgången på el i nätet är låg behöver kanske inte alla konsumenter använda all sin el. Istället skulle elnätet i samverkan med applikationer och funktioner i de apparater som finns i huset anpassas efter den faktiska mängd energi som behövs, förklarar Fredrik Lundström.

Tidigt ute med smarta mätare

Redan 2003 började vi här i Sverige förse hushållen med vad man brukar kalla den första generationens smarta fjärrmätare. Från början installerades dessa mätare egentligen bara för att det fanns ett missnöje med den årliga avläsningen. Närmare bestämt att det ofta behövde göras en korrigering i efterhand när den uppskattade förbrukningen som fanns på räkningarna inte stämde överens med den faktiska förbrukningen. Men mätarna förde också med sig en mängd nya funktionaliteter som man inte hade tänkt så mycket på.

- Helt plötsligt var det möjligt att se när hushållen använde sin el, vilket var något man inte hade tittat på tidigare. Så det smarta elnätet är egentligen ett uttryck för denna typ av modernisering, eller evolution av elsystemet, berättar Fredrik Lundström.

Smarta elnät hamnar på politisk dagordning

En annan viktig händelse som ligger till grund för elnätets utveckling är den utredning som Energimarknadsinspektionen presenterade omkring 2010. I utredningen hade man tittat på just smarta mätare och så kallade intelligenta elnät. Där någonstans blev det en stor politisk fråga enligt Fredrik Lundström.

Ungefär samtidigt startade också två stora demonstrationsprojekt, Smart Grid Gotland och Norra Djurgårdsstaden där man tittade på hur ett smart elnät fungerade i praktiken.

Från anpassning till automatisering

En viktig slutsats från projekten, speciellt det i Norra Djurgårdsstaden, var att det är svårt att få folk att flytta sin elkonsumtion och att det är ganska lite pengar man kan spara på detta. Exempelvis talade man mycket vid den här tiden om att tvätta på natten. Det här har förändrats helt konstaterar Fredrik Lundström.

- Det smarta elnät som håller på att växa fram handlar istället om automatisering.   Elanvändaren ska inte behöva bry sig när elen förbrukas, utan det är apparaterna i huset och elsystemet som ska sköta det här, säger Fredrik Lundström.

Husägare behöver större lagringskapacitet

Enligt Stefan Johansson, samhällspolitisk chef på Villaägarna, finns det dock flera utmaningar som det smarta elnätet behöver hantera innan det kan bli en naturlig del av husägarnas vardag. Allt fler husägare väljer att investera i en solcellsanläggning, men det finns idag inget bra sätt att lagra överskottselen eller enkelt sälja den på marknaden. 

- Jag skulle vilja säga att den största utmaningen i dag är lagringskapaciteten. Vi behöver stora batterier som kan lagra el vid huset. De batterier som sitter i elbilar är sådana batterier. Vi driver därför linjen att elbilen ska ses som en naturlig förlängning av huset. Därutöver behövs ett antal regelförenklingar som gör att det är mödan värt att sälja sitt elöverskott, säger Stefan Johansson.

Källor: Energivärlden, Konsumenternas Energimarknadsbyrå.

Funderar du över något?

Som medlem i Villaägarna får du bland annat fri tillgång till Sveriges mest kompletta expertrådgivning.

Funderar du över något?

Som medlem i Villaägarna får du bland annat fri tillgång till Sveriges mest kompletta expertrådgivning.