- I västvärlden återvinns få fordonsbatterier, istället skeppas batterierna till Asien, främst Kina. Det är dit flödena går eftersom de har ett värde medan det kostar pengar att ta hand om dem här, säger Greger Ledung sakkunnig om batteriforskning vid Energimyndigheten.
Fordonsbatterier på hög
Enligt Greger Ledung står dock fordonsbatterierna för en liten andel av den totala mängden batterier som återvinns. Istället är det framförallt litiumjonbatterier från elektronik, som mobiltelefoner och datorer, som återvinns.
- Andelen kobolt per viktenhet är exempelvis högre i mobiltelefoner jämfört med fordonsbatterier. Men fordonsbatterierna börjar i liten skala komma in på återvinningsmarknaden. Än så länge lägger dock många företag fordonsbatterierna på hög, vilket är tillåtet i några år här i Sverige, säger Greger Ledung.
En annan faktor är att det helt enkelt inte finns så många fordonsbatterier att återvinna eftersom de inte har hunnit bli uttjänta ännu. Det är först om några år som vi kommer att se större volymer av batterier som inte längre kan användas i bilar, menar Greger Ledung.
Ny marknad för bilbatterier i Europa
Flera aktörer står i startgroparna för att etablera sig på den europeiska batteriåtervinningsmarknaden. Ett av dem är det svenska batteriföretaget Northvolt som i år har startat en pilotanläggning i Västerås. Företaget planerar därefter att etablera en fullskalig återvinningsanläggning i Skellefteå som ska vara i drift år 2020 och som ska kunna återvinna cirka 25 000 ton battericeller per år.
Enligt Greger Ledung finns flera skäl till de stora satsningarna på återvinning av fordonsbatterier.
- När massproduktionen av elbilar väl sätter igång är det nödvändigt att säkra tillgången på batterimaterial. Det råder också stor konkurrens och fluktuerande världsmarknadspriser för batterier i allmänhet idag. Det är helt enkelt strategiskt smart att ta vara på återvunnet material, säger Greger Ledung.
Ett annat skäl är att återvinningen innebär att biltillverkarna kan erbjuda bättre miljöprestanda, eftersom batterierna tillverkas på återvunnet material istället för jungfruligt material.
Producentansvaret behöver skärpas
Alla batterier som sätts på marknaden i Sverige måste återvinnas enligt det så kallade producentansvaret, men Greger Ledung menar att kraven på batteriåtervinningen är för lågt ställda.
- Idag behöver bara 50 procent av ett batteri återvinnas – och det spelar ingen roll vad som återvinns av batteriet. Det innebär att det räcker att exempelvis återvinna batteriets metallhölje och kanske lite koppar. Man kan alltså skippa råvaror som litium och kobolt som är viktiga i ett resursperspektiv, men som är krångligare att återvinna, säger Greger Ledung.
Viktigt att göra rätt från början
Enligt Greger Ledung är det viktigt att bygga in återvinningsbarheten redan från början, inte bara i fordon, utan i allt från mobiltelefoner till datorer.
- Ny lagstiftning är på gång och vi arbetar inom EU med att ta fram en policy för att öka kraven och incitamenten så att produkterna blir mer återvinningsbara. Det ska bli mer ekonomiskt att återvinna än att slänga, säger Greger Ledung.
Ett insamlingssystem med brister
Att kraven på batteriåtervinningen är för lågt ställda är också något Villaägarnas chefekonom Håkan Larsson håller med om. Han menar även att insamlingssystemet för återvinning har stora brister, vilket drabbar husägare.
- Idag är det branschen som ska inrätta returinsamlingssystem och betala för insamlingen av de produkter de sätter på marknaden, till exempel batterier. Problemet är dock att kostnaderna till stora delar vältras över på hushållen. Under de senaste 26 åren har producenterna vältrat över kostnader motsvarande tjugo miljarder kronor på landets husägare, avslutar Håkan Larson.
Källa: Ny Teknik, Naturskyddsföreningen, SVD
