Farlig radongas i 250 000 villor

Höga halter av radon kan på sikt skada din hälsa. Gasen varken syns eller luktar och är omöjlig att upptäcka utan mätning. Enligt Boverket har uppskattningsvis 250 000 villor för höga halter av radon.

Radon mäter man genom att lägga ut dosor på olika platser i huset. Den mest tillförlitliga tiden på året att mäta är i oktober och fram till slutet av april. Radongas är flyktigt och är därför ofta svår att mäta på sommaren eftersom dörrar och fönster är öppna. För att få ett pålitligt resultat behöver därför radonmätningen göras under årets kallare dagar, och då under en längre period för att få fram ett årsmedelvärde. Minst två månader menar Stefan Öhrling, radonexpert på Anticimex.

Kortidsmätning ger en fingervisning

Långtidsmätning ger alltså säkrast resultat men det går också att göra rådgivande kortidsmätningar. Ofta utförs denna typ av mätningar i en sälj- och köpsituation av ett hus för att få veta om det finns risk för radon – och om det finns behov av en långtidsmätning vid ett senare tillfälle. Öhrling påpekar att korttidsmätningar bara ger en indikation på om det finns relativt höga eller låga halter av radon just vid mättillfället. Nästa dag kan situationen vara en annan.

Markradon - ett vanligt problem

Ute i det fria finns radon överallt omkring oss. I luften och i marken. Utomhus är dock gasen inte farlig för oss människor eftersom den späds ut. Hälsovådligt blir det först när gasen koncentreras i våra bostäder, och om vi utsätts för gasen under lång tid. Radon kan även finnas i byggnadsmaterial som exempelvis blå lättbetong, men förekommer framför allt i marken och runt huset.

- Markradon kan åtgärdas på flera sätt beroende på hur omfattande problemet är. Det kan exempelvis räcka med att täta några sprickor i husets grundkonstruktion och på så sätt hindra gasen att ta sig in i huset. Räcker inte det är en vanlig åtgärd att installera en radonsug, alltså en fläkt som ventilerar bort gasen innan den når bostaden, säger Stefan Örling.

Sök bidrag och halvera kostnaden

Du kan söka bidrag för radonsanering vid Länsstyrelsen. Så mycket som 50 procent av dina kostnader kan täckas av bidraget, men som högst 25 000 kronor. Helt nybyggda hus får inte bidrag utan du måste ha bott i huset i två år innan du kan skicka in din ansökan. Bidrag under 2 000 kronor betalas inte heller ut.  

Det är Boverket som sätter upp vilka regler som gäller för att få bidraget medan Länsstyrelserna sköter handläggningen och fattar beslut om du ska få bidraget eller inte. Du kan inte få bidrag för vilka åtgärder som helst. Kravet från Boverket är att de åtgärder som ska utföras dokumenteras av en person med radonkompentens och att kostnaderna är skäliga. Det kan exempelvis handla om att sätta in ventilation eller täta mot marken under huset. I genomsnitt brukar en radonåtgärd kosta 20 000 – 35 000 kronor.

På Boverkets webbplats kan du läsa mer om vilka villkor som gäller och hur du fyller i din ansökan.

Källa: Boverket, Strålsäkerhetsmyndigheten

Vad är radon?

Radon är en gas som bildas av det radioaktiva ämnet radium. Radonets så kallade radondöttrar fastnar på dammpartiklar som vi andas in och kommer på så sätt ner i lungorna. Om du utsätts för höga halter av radon under längre tid kan det öka risken för lungcancer. Det gäller framför allt om du är rökare eller tidigare varit rökare. 90 procent av dem som drabbas är nämligen rökare.