Dags att byta avloppsrör och elledningar?

Se till att fixa dåliga avloppsrör i god tid. Några tumregler är att gjutjärnsrör håller i cirka 50 år och elledningar från 40-talet och äldre ska bytas. Likaså avloppsrör i plast som sattes in under 60- och 70-talen.

Byggmaterialens kvalitet avgör hur lång tid de håller. Riktigt bra avloppsrör i gjutjärn håller upp till 60 år medan andra gjutjärnsrör kan behöva bytas redan efter 30 år. Enda sättet att upptäcka detta är att de antingen läcker eller att man låter en rörmokare öppna rensluckan i gjutjärnsstammen och kontrollera godset.

Det går också att såga ut en bit av ledningen för att kontrollera materialet och sätta in en ersättningsbit. Annars är huvudregeln att man bör byta ut gamla vattenledningar, stammar och elledningar när man till exempel renoverar badrum eller kök.

Bor du i en 60- eller 70-talsvilla och har vita plastavloppsrör installerade kan det vara dags att redan idag fundera på ett byte. Det har visat sig att dessa rör blev spröda snabbare än förväntat. Plasten man gjorde rören av mellan 1960 och 1973 var av sämre kvalitet.

Avloppsrör i gjutjärn är bra ljudisolering

Avloppsrör i gjutjärn är ännu inte historia utan används fortfarande, bland annat på grund av sin ljudisolerande förmåga. Bor du i ett tvåplanshus och byter stammarna kan det vara en fördel med ledningar av gjutjärn eller av ljudisolerande plast.

Det gör att du slipper höra spolljudet från till exempel toaletten eller ledningarna. Byter du till stammar av standardplast och inte bygger in dem i isolerade schakt kommer du att få ett återkommande vattensorl i huset.

En annan svag punkt i äldre villor är vattenledningar av galvat järn och vattenlås av gjutjärn under diskbänken. Börjar man byta ut järnrören är det viktigt att komma ihåg att man aldrig får skarva på ett kopparrör bakom ett järnrör eftersom det uppstår galvaniska strömmar som fräter hål i järnröret med tiden. Däremot går det bra att göra tvärtom.

Nu behöver man inte alltid byta ut stammarna, utan man kan förlänga deras livslängd via relining. Det innebär att stammarna rengörs och förstärks på insidan med olika tekniker och plaster. Det är ännu inte speciellt vanligt bland husägarna utan genomförs främst i flerfamiljsbostäder.

 

Byta hela elsystemet

Elledningar har generellt en lång livstid så länge man inte rör dem men börjar man dra och röra i gamla elledningar kan skyddshöljet spricka. Renoverar du ett rum i ett hus som är 25 år och äldre och installerar nya vägguttag och strömbrytare bör även elledningarna dras om.

Bor du i ett hus från 30- eller 40-talet och fortfarande har kvar elledningarna från den tiden är det dags att börja planera ett byte av hela elsystemet.

Gamla elledningar kan bli överbelastade och orsaka bränder. Ledningarnas skyddshölje torkar och kan spricka och göra metallsaker i huset strömförande. Det är inte alltid som jordfelsbrytare eller proppar förhindrar detta.

Bor du nu i ett gammalt hus ska du inte få panik. Allt behöver inte göras idag och allt behöver inte göras samtidigt. Men var metodisk och varje gång du gör en förändring i ett rum som berör elsystemet så passar du på och byter ut alla elledningar där.

Med ROT-avdrag och en del egenarbete behöver inte en uppfräschning av husets inre bli en ekonomisk mardröm. Dessutom ska man se åtgärderna som en investering som höjer husets värde.

Nedsatt försäkringsersättning

Är det så att du vetat om att rör och ledningar varit dåliga utan att åtgärda och olyckan är framme, riskerar du nedsatt försäkringsersättning. I villkoren finns nämligen ett åldersavdrag som gör att man som villaägare får stå för mer av kostnaderna ju äldre installationerna som har orsakat skadorna är.