Riksbanken aviserar höjd reporänta

Riksbanken aviserar en höjning av reporäntan i december. Vad innebär det för dig som bolånekund? Ska du ligga kvar på rörliga bolån eller binda dem?

Riksbanken behåller reporäntan på -0,25 procent men aviserar att den kan höjas till 0 procent i december. Det trots att inflationen idag ligger på 1,3 procent, vilket är långt under Riksbankens mål på 2 procent, och trots att ekonomin går mot en lågkonjunktur.

Mot en mer restriktiv penningpolitik

Att Riksbanken vill höja reporäntan, trots att det finns skäl till mer expansiv penningpolitik, indikerar att Riksbanksdirektionen vill återgå till en mer restriktiv penningpolitik. Innan år 2014 bedrev Riksbanken en penningpolitik där de ”lutade sig mot vinden”. Det innebar att de inte bara tog hänsyn till inflationen när de beslutade om räntorna, utan även (som i Norge) tog hänsyn till att låga reporäntor bygger upp bubblor i finanssektorn. De höll alltså reporäntan relativt hög. Denna räntepolitik övergavs dock år 2014 och sedan dess har Riksbankens huvudfokus varit att få upp inflationsförväntningarna genom att bedriva en mycket expansiv penningpolitik med negativ reporänta.

Vad innebär höjd reporänta för dig som bolånekund?

Om Riksbanken väljer att åter börja ”luta sig mot vinden” och frångår en räntepolitik med negativa reporäntor, vilket i grunden är sunt, kan vi förvänta oss en höjning av reporäntan i december, trots att makrodata talar emot en höjning. Men vad skulle det innebära för dig som bolånekund?

Med erfarenhet om vad som hände med bolåneräntorna vid förra reporäntehöjningen, kan man förvänta sig att de rörliga bolånen kommer att öka med ungefär 0,07 procentenheter. Om du har ett lån på 1 miljon kronor och en rörlig bolåneränta på 1,5 procent kommer du att få ökade räntekostnader med cirka 500 kronor per år (efter ränteavdrag), förutsatt att du ligger kvar på rörligt bolån. Men det beror förstås på vilken bank du har. Skandiabanken valde exempelvis att inte höja sina rörliga bolåneräntor förra gången Riksbanken höjde reporäntan. De har tvärtom sänkt sina rörliga bolåneräntor från i snitt 1,41 procent innan höjningen till 1,34 procent idag.

Två argument för att behålla ditt rörliga bolån

  • Sedan 90-talskrisen har det bara vid ett par tillfällen lönat sig att binda sina bolån.
  • Att bryta ett bundet bolån innebär en relativt hög kostnad (ränteskillnadsersättning).

Två argument för att binda ditt rörliga bolån

  • De bundna räntorna är låga just nu, så hittar du en bunden ränta som är lägre än den rörliga kan det finnas skäl att binda bolånet.
  • Om marginalerna i hushållsekonomin är små kan det också finnas skäl att binda bolånet. Sverige går mot en lågkonjunktur och erfarenheter från gångna kriser visar att ekonomier sällan mjuklandar. Om lågkonjunkturen leder till störningar på bostadsmarknaden och internationella investerare börjar sälja svenska bostadsobligationer, kan bolåneräntorna gå upp, trots att Riksbanken försöker parera med sänkt reporänta.

Se vår film med Håkan Larsson, chefekonom hos Villaägarna