Höjd styrränta = dyrare bolån?

Idag meddelade Riksbanken som förväntat att de höjer styrräntan (även kallad reporäntan) med 0,25 procentenheter till 0 procent. Beslutet gäller från och med den 8 januari 2020.

- Det är i grunden sunt att Riksbanken höjer styrräntan, eftersom låga styrräntor ökar den allmänna risken i ekonomin. Ett exempel på detta, var hur låga amerikanska styrräntor efter terrorattentatet mot World Trade Center år 2001 bidrog till ”boomen” på den amerikanska bolånemarknaden, säger Håkan Larsson, chefekonom på Villaägarna.

En ”vargavinter” som inte många repat sig från

Uppgången höll i sig till år 2007 då obalanserna som den låga styrräntan bidragit med, spred sig djupt in i den amerikanska bolånemarknaden. Världen fick lära sig nya begrepp som ”CDO”, ”MBS” och ”toxic loans”. De ekonomiska problemen ledde år 2008 till att den amerikanska staten tog över bostadslåneinstituten Freddie Mac och Fannie Mae, och att USA:s fjärde största investmentbank, Lehman Brothers gick i konkurs. Finansminister Anders Borg talade om en ”vargavinter”, som många länder ännu inte repat sig från.

Skäl att kritisera bakvänd penningpolitik

Det finns dock ändå skäl att kritisera Riksbankens penningpolitik. De har valt att hålla full gas under högkonjunktur, för att lätta på gasen när ekonomin börjar bromsa in. Det är en bakvänd penningpolitik, som måhända stämmer överens med hur modern penningpolitik bedrivs, men som strider mot vanligt sunt bondförnuft. Som småhusägare får vi hoppas att Riksbankens räntepolitik sedan år 2014 inte blåst upp bubblor i det ekonomiska systemet.

Förväntade reaktioner från bankerna

Hur kommer då bankerna att reagera på dagens räntehöjning?

- Om de agerar på samma sätt som vid förra räntehöjningen kommer de rörliga bolåneräntorna i snitt öka med ca 10 procentenheter. De bundna 2-årsräntorna kommer också att öka, men inte fullt lika mycket. Däremot är det inte säkert att bundna 5-årsräntorna kommer att öka nämnvärt, säger Håkan Larsson.

Bild förväntade räntor (004).png

Om räntorna rör sig på samma sätt som för ett år sedan då Riksbanken höjde styrräntan med 25 punkter, kommer vi se så kallade ”inverterade” bolåneräntor. Rörliga bolån kommer då att ligga på en högre nivå, än bolån med längre löptid. Det är en situation vi sällan ser. I normala fall brukar lån med kort löptid ligga på en lägre nivå än lån med längre löptid, eftersom investerare anser det mer riskabelt att låna ut pengar under en längre tid. Inverterade räntekurvor är ett tecken på att finansmarknadens investerare förväntar sig en svagare ekonomi.

Råd till småhusägare

Hur ska man som vanlig husägare se på allt detta? Det allmänna rådet sedan 90-talskrisen har varit att ligga på rörliga bolån, men under denna tid har vi inte heller haft inverterade bolåneräntor. Så situationen är just nu lite annorlunda.

- Jag valde exempelvis personligen att låsa mina bolån på fem år till en ränta på 1,18 procent redan i september. Nu har räntorna visserligen gått upp en aning, men det finns ännu många banker som har låga räntor. Men ska du binda, se då till att ta in offerter från många banker, även de mindre, och ta den bank som håller lägst ränta. Idag tar det inte mer än fem minuter att byta bank och ofta behöver man bara flytta själva bolånet. Lönekonton kan ligga kvar på den gamla banken, säger Håkan Larsson och fortsätter:

- Om du överväger att binda räntan, bör du dock tänka på att du inte ska flytta inom en nära framtid. Bryter du ett bundet bolån, innebär det att du tvingas betala en straffavgift till banken (den s.k. ”ränteskillnadsersättningen”). Man ska även ha i åtanke att de rörliga bolåneräntorna ännu ligger på låga nivåer och att en framtida lågkonjunktur mycket väl kan leda till att Riksbanken åter tvingas ställa sig på gasen. Och då brukar bolåneräntorna falla, avslutar Håkan Larsson.