Vad innebär höjd reporänta för småhusägaren?

Reporäntan har höjts från -0,5 % till -0,25 %. Redan innan beslutet verkställdes började bankerna höja sina rörliga bolån med i storleksordningen 0,15-0,25 procentenheter.

Banksektorn tjänar enorma summor på bolån. Den så kallade ”bolånemarginalen” ligger enligt Finansinspektionen på 1,55 %. Det är en mycket hög nivå. Snittet sedan Finansinspektionen började mäta ligger på 1 %. I kronor innebär bolånemarginalen att en bank tjänar ungefär 15 500 kr brutto per år på ett bolån på 1 miljon kronor. För banksektorn som helhet handlar det om en bruttovinst på bolån på cirka 50 miljarder kronor.

Hur kan bankerna tjäna så mycket på bolån

I grund och botten handlar det om bristande konkurrens i kombination med att Riksbanken valde att sänka reporäntan till rekordlåga -0,5 % trots högkonjunktur. I statistiken ser man hur detta leder till att bolånemarginalen drar iväg till nya rekordnivåer från år 2016 och framåt. När Riksbanken nu höjer reporäntan har banksektorn därför marginaler att ”ta av”. Men precis som bensinbolagen är snabba att höja sina priser när oljepriserna går upp, höjer samtliga storbanker, inklusive statliga SBAB, de rörliga bolåneräntorna.

Byt bank om bolåneräntan drar iväg

Att bankerna passar på att höja bolåneräntan är inte förvånande, konkurrensen är bristfällig, men det är likväl inget som ska accepteras. Bankerna motiverar räntehöjningarna med att deras så kallade ”finansieringskostnader” ökar då reporäntan höjdes. De ljuger inte när de säger det, men de berättar inte heller hela sanningen, nämligen att banken altjämnt tjänar oerhörda summor. Så var inte rädd att byta bank om räntan höjs oskäligt mycket. Tänk på att digitaliseringen innebär att det är lättare än någonsin att byta bank och på många banker behöver man bara flytta själva bolånet, inte löne- och sparkontot.

Hur ska man tänka när det gäller rörliga och bundna lån?

Sedan 90-talet har det bara vid ett par tillfällen lönat sig att binda räntan, dels när reporäntan höjdes innan finanskrisen år 2007, dels när reporäntan höjdes runt år 2010. Men det gäller bara 2 års bundna räntor. Räntan på längre löptider är ofta så pass mycket högre, att det sällan lönat sig. (Dessutom ska den som binder på längre löptider vara medveten om att en straffavgift måste betalas om lånet ska lösas i förtid.)

Just nu ligger 2 års bundna räntor relativt nära rörliga räntor, därför kan det vara läge att binda på två år. Men se då till att den bundna räntan inte är avsevärt högre den rörliga räntan. Begär in offerter från olika banker och kolla gärna efter erbjudanden. Danske Bank har exempelvis ett erbjudande på 1,29 % på sina 2 års bundna lån (men de kräver att man ska flytta löne- och sparkonto till dem).

Hur ser framtiden ut, kommer Riksbanken höja reporäntan ytterligare?

Riksbanken har flaggat för ytterligare höjningar. De skriver att ”nästa höjning sannolikt sker under det andra halvåret 2019”. Det beror dock på hur inflationen utvecklar sig. Så det är något man som bolånekund bör ha koll på. Just nu ligger inflationen på 2,2 % (alltså över Riksbankens mål på 2 %). Faller inflationen under 2 % minskar sannolikheten för framtida höjningar. Drar inflationen å andra sidan iväg, ökar risken för en snabbare höjning. Om det sker, flaggar vi för det i framtida nyhetsbrev.