Riksbanken höjer räntan

Riksbanken valde att höja reporäntan med 0,25 procentenheter till -0,25 %. Beslutet börjar tillämpas den 9 januari 2019. Höjningen var väntad, men inte helt given. Inflationen har nämligen inte utvecklats i den takt Riksbanken räknat med. Inflationen minskade från 2,4 % i oktober till 2,1 % i november, samtidigt som den s.k. ”underliggande inflationen” (där energikostnader räkas bort) ligger på låga 1,4 %.

Riksbanksdirektionen var oenig och vice riksbankschef Per Jansson reserverade sig mot beslutet. Han menar att det finns stor osäkerhet om styrkan i inflationstakten. Det stämmer, men samtidigt stod Riksbanken inför ett dilemma; De hade möjlighet att höja reporäntan redan sommaren 2017, då inflationen låg på 2,4 % underliggande inflationen 2,1 %, men försatte det läget. Hade Riksbanken missat även detta tillfälle är det inte säkert att de hade kunnat höja räntan överhuvudtaget innan nästa lågkonjunktur. Och då kan Sverige hamna i ett bekymmersamt läge med fallande priser, utan möjlighet för Riksbanken att kunna använda räntevapnet.

Hur påverkar räntebeslutet dig som bolånekund?

Bankerna kommer försöka ta tillfället i akt och höja bolåneräntorna. Förmodligen runt 0,15-0,20 procentenheter. Men låt dem inte göra det! Använd din kundmakt. Tveka inte att byta bank om de börjar höja räntan. Kom ihåg att bolånemarginalen ligger på extremt höga nivåer, 1,55 %. Bankerna kommer även framgent tjäna enorma pengar på bolån.

Ska man binda?

Det är bara vid ett par tillfällen sedan 90-talet det lönat sig att binda. Dels åren innan Finanskrisen 2007, dels 2010 då Riksbanken höjde räntan. Riksbanken har signalerat mycket måttliga räntehöjningar framgent. Som bolånekund kan man därför alltjämt ha lite is i magen och den som väljer att binda, ska se till att binda till en ränta som inte ligger avsevärt mycket högre än det rörliga bolånet. Den som binder måste också se till att inte hamna i en situation där lånet måste lösas i förtid, eftersom det är förknippat med en straffavgift, den så kallade ”ränteskillnadsersättningen”. I valet mellan 2 års bundna räntor och 5 års bundna räntor, har 2 år varit att föredra.

Så det generella rådet är att ha lite is i magen, trots den aviserade räntehöjningen. Men se till att ha koll på inflationen! Riksbanken har som mål att hålla inflationen runt 2 % och drar inflationen plötsligt iväg, vilket inte är ovanligt i slutet av en högkonjunktur, är det en signal att Riksbanken kommer höja räntan i snabbare takt än planerat. Och då kan förstås bundna räntor vara att föredra. Vi återkommer till detta om denna situation skulle inträffa.

Här är vår chefekonom med i Expressens live-sändning och kommenterar räntehöjningen

Vår chefekonom Håkan Larsson kommenterar räntehöjningen