Påverkas boendeekonomin av överenskommelsen mellan S-MP-L-C?

Finns det något att oroa sig för? Ja, man kanske ska oroa sig mest för är det som inte nämns. Exempelvis vad som kommer att hända med fastighetsskatten, eller fastighetsavgift som den numera heter.

I överenskommelsen mellan S-MP-L-C som presenterades 11 januari 2019 föreslås att taket i RUT-avdraget ska tredubblas från dagens 25 000 kr till 75 000 kr och utvidgas till att även omfatta tvätt, flytt-, hämt- och trygghetstjänster. För de över 65 år höjs taket från 50 000 kr till 150 000 kr. Det är en positiv reform, men boende måste förstås även fortsättningsvis ha betalt tillräckligt med skatt under inkomståret för att kunna använda rutavdraget.

I dokumenten framgår att flyttskatten ska ”tas bort”. Det är dock en vilseledande skrivning. Det som tas bort är skatten på uppskov. Det är i sig positivt och innebär att den skatt som idag finns på 0,5 procent på vinster från tidigare försäljningar avskaffas. Det innebär i sin tur att det kommer vara ekonomiskt fördelaktigt att begära uppskov på inbetalning av vinstskatt. Tidigare har det varit mer ekonomiskt fördelaktigt att betala av skatten och istället utöka bolånet i motsvarande grad - så länge bolåneräntan understigit 3,25 procent. Huruvida taket i uppskovet, som är tillfälligt borttaget fram till 20 juli 2020, på 1 450 000 kr ska återinföras framgår inte.

Kapitalvinstskatten på 22 procent tas dock inte bort, vilket är den mest betungande flyttskatten. Lagfartsavgiften på 1,5 procent på antingen köpeskillingen eller taxeringsvärdet, den högre av dessa, tas inte heller bort. Inte heller tas pantbrevsskatten bort, vilket innebär att man även fortsättningsvis måste betala 2 procent i skatt på lån där det saknas pantbrev sedan tidigare.

Hyressättningen på nyproducerade lägenheter kommer initialt kunna sättas fritt. Hyrorna kommer därefter tillåtas öka i samma takt som ”jämförbara nybyggda objekt” eller ”via gängse förhandling”, fastighetsägaren väljer metod. Detta kommer troligtvis innebära ökade utgifter för den som planerar att flytta till en nyproducerad hyresrätt. På många års sikt kan dock hyrorna minska, men det förutsätter att reformen leder till ökat utbud av hyresrätter så att marknaden hamnar i balans.

Det återstår dock att se om detta förslag kommer att kunna genomföras. Vänsterpartiet uttalade nämligen på presskonferensen den 16 januari att de kommer att rikta misstroendevotum mot regeringen om de lägger fram förslag som försämrar arbetsrätten eller leder till marknadshyror. Om Vänsterpartiet gör det kommer regeringen med stor sannolikhet falla, eftersom oppositionspartierna (M-KD-SD) sagt att de kommer att stödja ett sådant misstroendevotum.

Värnskatten ska tas bort den 1 januari 2020. Det innebär att alla med inkomster över 689 300 kr får sänkt inkomstskatt med 5 procentenheter på belopp över detta. Det står även att gränsen för statlig inkomstskatt, idag 490 700 kr, ska höjas. Även denna reform ligger i farozonen om Vänsterpariet använder sitt ”veto” mot reformen.

En ”kraftfull grön skatteväxling ska genomföras” vilket bland annat leder till dyrare flygresor. Om 11 år kommer det inte heller längre vara möjligt att köpa nyproducerade bensin- och dieselbilar. En skatt på avfallsförbränning ska dessutom införas. Kostnaden för detta kommer att vältras över på de boende i form av höjda avfallstaxor. Det bör i sammanhanget nämnas att det är tveksamt att förslaget har någon positiv miljömässig påverkan. Sverige har idag en av världens mest effektiva avfallsförbränningar, tack vare välutbyggd fjärrvärme (vilket ger så kallad hög ”verkningsgrad” – av avfallet gör man både fjärrvärme och el). Förbränning är dessutom ofta bästa sättet att hantera avfall, för att undvika att exempelvis giftig plast börjar cirkulerar i kretsloppet. Det är alltså denna avfallshantering som ska beskattas.

Finns det något att oroa sig för?

Ja - och det är framförallt punkt 4, i dokumentet, som väcker frågor. Där talas det om en ”omfattande skatteform” som ska utjämna ”ekonomiska klyftor”, ”minska hushållens skuldsättning” och ”förbättra bostadsmarknadens funktionssätt”. Men vad innebär denna punkt konkret? Dels är det mycket troligt att S-MP-L-C kommer minska ränteavdragen. Här är framförallt Centerparitet pådrivande. Det kommer att leda till ökade utgifter för alla bolånekunder. Det finns också en överhängande risk att fastighetsskatten kommer att höjas. Liberalerna har nämligen i tidigare partimotioner skrivit att ”den kommunala fastighetsavgiften kan höjas” för att finansiera sänkta skatter på ”jobb och företagande”. Vi vet också att Vänsterpartiet drivit frågan om en extra fastighetsskatt på 1,5 procent på taxeringsvärden över 4 miljoner kr. En höjning av den kommunala fastighetsavgiften skulle gå stick i stäv med det Socialdemokraterna uttalade innan valet. Detta är förstås en prioriterad fråga och något Villaägarnas Riksförbund kommer att ta strid mot.

Läs "Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna