Bankerna tjänar 51 miljarder per år på bolånen

Den 13 februari kom Finansinspektionens nya siffror över bolånemarigalen som visar hur mycket bankerna tjänar på sina kunder. Marginalen ligger på svindlande 1,71 procent. Det är den högst uppmätta marginalen någonsin.

Omsatt i kronor innebär det att banksektorn under år 2017 tjänade 50,9 miljarder (brutto) på bolån*. Det är mer än rättsväsendets samlade budget, det vill säga polis, åklagare, domstolar med flera.

På ett enda år har bolånevinsterna ökat med 14 procent. Jämfört med år 2008 har bolånevinsterna ökat med 705 procent. Det är en så pass stor ökning att det förvånar att varken Regeringen eller Finansinspektionen agerar. Och det trots att Konkurrensverket redan konstaterat att detta är en "starkt koncentrerad oligopolmarknad".

Vems är ansvaret?

Istället för att agera skjuts allt ansvar till kunderna. "Bankkunder måste förhandla offensivt" som generaldirektör Erik Thedéen på Finansinspektionen uttryckte det. Och visst, den som har ett stort aktiekapital, bor i ett dyrt hus och som dessutom har hög skuldkvot har en god förhandlingsposition. Det är en attraktiv bankkund. För övriga är möjligheten att förhandla sämre.

Nya aktörer innebär konkurrens

Ofta hänvisar Finansinspektionen till att nya aktörer etablerat sig och att konkurrensen hårdnar. Det stämmer, men de har ännu en allt för liten andel av marknaden för att verkligen kunna göra skillnad.

Nykomlingen Landshypotek gick exempelvis häromdagen ut med ett pressmeddelande där de skrev att "Landshypotek Bank har redan en miljard i utlåning med sitt nya bolån till hus". Det motsvarar 0,3 promille av bolånemarknaden.

Den statliga banken SBAB agerar sedan maj 2017 "prispressare" då de sänkte sin snittränta till 1,44 procent. Det är bra, men Finansinspektionens senaste siffror visar med all tydlighet att detta inte räcker. Regering och Finansinspektion måste agera. Det duger inte att sitta på händerna och lämna allt ansvar till kunderna.

Vad kan du som bankkund göra?

Men vad kan du som bolånekund då göra? Exemplet Nordea, där listräntan faktiskt sänktes med 6 punkter efter att banken börjat tappa marknadsandelar, visar att kunder kan göra skillnad. Om än på marginalen. Ett tips är att kolla vilka rabatter bankerna har.

Ger någon bank lägre ränta än nuvarande lån, så byt. Och när en eventuell rabatt löpt ut, kolla efter nya och byt igen. Det är kanske lite omständigt, men det skänker samtidigt viss tillfredställande att vägra acceptera bankernas villkor; att vara rebell. Eller hur?

* Bankerna värjer sig mot Finansinspektionens siffror och menar att de är överdrivna. Boendeekonom Håkan Larsson har därför bakräknat Finansinspektionens siffror genom att titta i bankernas egna kvartalsrapporter. När bankernas räntenetton på bolån summeras hamnar man på en siffra runt 49,9 miljarder för år 2017. Alltså nästan identiskt med Finansinspektionens siffror.

Håkan Larsson
Boendeekonom
Villaägarnas Riksförbund