Analys av Riksbankens räntebeslut och hur det påverkar dina bolån

Riksbanken flaggar för att styrräntan kommer att höjas med 0,25 procentenheter i december eller februari. Det innebär att de rörliga bolåneräntorna, som är tätt kopplade till styrräntan, kommer att röra sig uppåt.

Riksbanken säger vidare att styrräntan därefter kommer att höjas ”i långsam takt”. De flesta bedömare delar Riksbankens bedömning att styrräntan höjs inom kort, däremot tvivlar många på att Riksbanken kommer fortsätta höja räntan därefter.

Låg inflation

Anledningen till att många tvivlar på Riksbankens långsiktiga prognos, är att den underliggande inflationen, det vill säga när bland annat energipriser räknas bort, ännu är låg. Dessutom är det mycket som tyder på att högkonjunkturen sjunger på sista versen. Byggbranschen har redan dragit i handbromsen och handelskriget mellan USA och Kina skapar osäkerhet. Sämre ekonomiska tider med dämpat inflationstryck gör det svårt för Riksbanken att höja styrräntan i den takt de själva anger.

Som analytiker måste jag även ta hänsyn till vilka personligheter som sitter i Riksbankens direktion. De gångna åren har direktionen agerat mycket försiktigt och ”duvaktigt”, alltså förordat låga ränto). Trots att riksbankschef Stefan Ingves själv på SvD debatt påtalat att ”det finns risker förknippade med en alltför låg ränta” eftersom det leder till ”finansiella obalanser” har Riksbanken valt att hålla styrräntan på -0,5 % under brinnande högkonjunktur. Det säger en del om hur riksbanksdirektionen resonerar.

Hur ska du som bolånetagare tänka?

Binda eller inte binda? Det mest troliga scenariot är, som tidigare nämnts, att Riksbanken bara hinner höja ett par gånger innan ekonomin viker. Det talar för att du kan ha lite is i magen.

Jag vill dock i detta sammanhang hissa en liten varningens flagg:

Världskonjunkturen må sjunga på sista versen, vilket talar för dämpat inflationstryck. Men det är också i dessa lägen ekonomer ofta blir tagna på sängen. Man ska komma ihåg att nationalekonomi inte är en exakt vetenskap som fysik eller kemi, utan påminner mer om när SMHI gör sina 10-dygnsprongoser. Väderomslag är svåra att räkna på och plötsligt står man där i regnet, iförd badshorts.

Ett exempel när många ekonomer blev tagna på sängen var åren innan Finanskrisen. Ekonomerna utlovade sol, men prognoserna tog inte tillräcklig hänsyn till det lågtryck som svepte in via Island och Irland. Inflationen rusade från 1% augusti år 2007 till 3,5% ett år senare, vilket i sin tur tvingade Riksbanken att höja styrräntan till 4,75%. Vi vet alla vad som hände därefter. Lågtrycket svepte in över USA och därefter resten av världen.

Turbulenta tider

Det är turbulenta tider och i USA har styrräntan redan höjts från 0,25% år 2016 till dagens 2,25%. Det gör att jag rekommenderar bolånekunder att räkna lite på sin ekonomi och i alla fall överväga att binda. De senaste 20 åren har det visserligen bara vid något enstaka tillfälle lönat sig, men räntorna ligger idag på historiskt låga nivåer och dessutom skiljer det inte särskilt mycket mellan rörliga och bundna bolåneräntor. Lägst bunden 2-årsränta har idag Danske Bank på 1,22%. När det gäller 5-års bunden ränta ligger Skandiabanken lägst på 1,75 %.

Har du idag en rörlig bolåneränta på 1,4 % och Riksbanken höjer styrräntan med 0,25 procentenheter, kan du räkna med att din rörliga bolåneränta höjs till cirka 1,6 %. Efter ytterligare en höjning kan den rörliga bolåneräntan mycket väl ligga runt 1,8 %, det vill säga i paritet med den 5-årsränta Skandiabanken håller i snitt. Månadskostanden för den som har ett lån på 1 miljon har då ökat från 817 kr per månad till 1 050 kr.

Jag har i tidigare analyser sagt att den som har goda marginaler kan ha lite is i magen och avvakta framtida inflationssiffror. Det gäller fortfarande. Riksbankens höjning rycker dock allt närmre och inflationen ligger idag på 2,5 %, det vill ssäga något över Riksbankens mål på 2 %. Nästa inflationssiffra kommer den 14 november. Den är förstås extremt intressant och jag återkommer med en analys när den presenterats.

Du räknar på ränteutgiften genom att multiplicera BOLÅNET x BOLÅNERÄNTAN x 0,7. Vill du räkna på utgiften per månad dividerar du med 12.