Pant på allt i affären

Appen PantaPå vill få dig att återvinna mer och siktar på att sätta pant på alla förpackningar i affären, men också på datorer, farligt avfall och textilier. De som ligger bakom lösningen är syskonen Suwar och Berfin Mert.

Suwar hade länge gått och funderat på konceptet men inte vågat ta steget och förverkliga idén. Att starta en ny verksamhet är trots allt förenat med sin beskärda del av finansiellt risktagande – och det krävs en god portion mod, uthållighet och arbete för att lyckas. Att lämna ett tryggt jobb och satsa allt på en affärsidé är inget man gör i en handvändning. Men modet infann sig när Suwar Mert var på semester med familjen i Thailand.

- Jag såg hur lyckliga alla var trots att de levde under så enkla förhållanden. Det fick mig att inse att det inte fanns något att vara rädd för. Väl tillbaka i Sverige sa jag upp mig direkt – och jag har inte ångrat mig en sekund, säger Suwar Mert.

Att Suwar är en driven person råder det ingen tvekan om. För att få ihop pengar att investera i verksamheten sålde han sin bil och skar ner på sina kostnader. På så sätt sparade han ihop till en buffert innan han lämnade jobbet som konsult på ljudisoleringsbolaget Sontech.

Pengar eller kuponger direkt i mobilen

Suwar Mert berättar att de får 1 000 nya användare varje dag och det är enkelt att använda appen.

- Det är bara att ladda ner PantaPå-appen och skanna streckkoden på förpackningen när du står vid en återvinningsstation. Panten registreras antingen som pengar eller kuponger direkt i din mobil.

För att se till att förpackningarna hamnar där de hör hemma, det vill säga i återvinningen, förklarar Suwar att appen bara fungerar i direkt anslutning till en återvinningstation.

- Till hösten ska även villaägare med flerfackskärl kunna använda appen vid tomtgränsen. Många villaägare har hört av sig till oss och haft detta önskemål.

Fler företag ska bli anslutna

PantaPå- appen befinner sig i dagsläget i en tillväxtfas, och än så länge är det plastpåsar från Apoteket och Skogaholmsbröd samt förpackningar från Yes handdiskmedel som går att panta med appen. Men färdvägen är utstakad.

- Just nu pågår ett arbete med att träffa producenter av olika produkter och få in dem i systemet. Vår ambition är att täcka alla återvinningsbara produkter på marknaden, säger Suwar.

Hållbar konsumtion ligger i tiden och företagen jobbar aktivt för att göra sina förpackningar 100 procent återvinningsbara. Fast enligt Suwar innebär det inte att allt återvinningsbart per automatik samlas in.

- Vi är pusselbiten som saknas på marknaden eftersom vi ger konsumenter ett incitament att faktiskt återvinna. 

Varför inte pant på alla förpackningar?

Frågan är då varför det inte redan finns pant på alla återvinningsbara förpackningar? Som så mycket annat handlar det om intäkter och kostnader. Att burkar och petflaskor har pant beror på att aluminium är ett värdefullt material som kan återvinnas till 100 procent – och hårdplasten i petflaskorna kan återanvändas flera gånger. Det samma gäller inte för exempelvis metall, mjukplast eller kartongförpackningar. Eller textilier för den delen som är mycket svåra att återvinna. Allt insamlat återvinningsmaterial har visserligen ett värde, men råmaterialet är varken lika mycket värt, eller lätt att återvinna. Att införa ett rikstäckande system med pantautomater för alla återvinningsmaterial skulle helt enkelt bli väldigt dyrt och dessutom svårt att hantera logistiskt. 

Men det finns ett undantag. Det handlar om retursystemet för burkar och petflaskor. Förra året återvanns drygt en miljard burkar, vilket motsvarar 90 procent av alla aluminiumburkar– och framgången kan i huvudsak förklaras med ett ord: pant. 

Företagen står för panten

Men hur kan då syskonen Mert ha siktet inställt på att erbjuda pant på alla förpackningar? Pantsystem för alla förpackningar var ju som ovan nämnts, både dyrt och logistiskt svårt att införa? Och dessutom nöjer sig syskonen inte bara med det, de vill också införa pant på alla textilier, farligt avfall och gamla datorer. Svaret är att deras affärsidé bygger på att det är företagen, alltså de som säljer produkten - och inte producenterna som tillverkar förpackningen - som finansierar panten – och att man använder befintliga insamlingssystem. Företag har intresse av att marknadsföra sina varor som miljösmarta och vill därför ansluta sig till PantaPå appen.

Om appen blir en framgång får framtiden utvisa, men vem vet? En dag finns det kanske pant på allt vi köper.

Fakta om insamling och avgifter

  • Producenter och kommuner står för insamlingen 
    Idag samlar både kommunerna – och de som tillverkar förpackningarna, det vill säga producenterna, in ditt förpackningsavfall. Insamlingen sker på producenternas återvinningsstationer och vid kommunernas återvinningscentraler. På senare tid har det också blivit vanligare att insamlingen sker vid villaägarens tomtgräns i flerfackskärl eller olikfärgade påsar.
  • Avgift på förpackningen 
    Kommunerna finansierar sin insamling via soptaxan och producenterna genom en extra avgift som är inbakad i de produkter du köper i affären. Denna ”tvåsystemslösning” har fungerat förhållandevis bra i Sverige, till stor del för att svenskar är duktiga, ja till och med världsledande på att återvinna. Folk är i allmänhet miljömedvetna och välinformerade om att man ska källsortera och återvinna sina förpackningar. Trots det hamnar en betydande andel av de återvinningsbara förpackningarna i soppåsen för att senare eldas upp.