Möjligheterna till enkel och effektiv sopsortering skiljer sig för villaägare i Sverige. I vissa kommuner har husägarna bara ett sopkärl och måste åka till olika återvinningsstationer för att bli av med sorterat avfall. På andra håll kan hushållen välja att ha två tunnor med totalt åtta olika fack för matavfall, pappersförpackningar, färgat glas, hårdplast, ofärgat glas, metall, mjukplast och tidningar och slipper därmed omaket att åka till återvinningsstationen.
Varför hamnar då 2/3 av vårt avfall fel?
Alla vet att det är bra för ekonomi, miljö och barnbarn – men ändå fortsätter många av oss att vräka ner matavfall, förpackningar, batterier, glödlampor och färgburkar i soptunnan.
Helena Åberg, universitetslektor på Kost- och idrottsvetenskapliga institutionen i Göteborg, skrev en avhandling i ämnet för några år sedan.
– Vi behöver få en bekräftelse att vår ansträngning betyder någonting för samhället, miljön eller den egna ekonomin. Det måste byggas avfallssystem som är anpassade till folks vanor – allt från att skylta ordentligt så att folk vet var återvinningsstationer finns till att ha öppet när folk är lediga.
Det måste byggas avfallssystem som är anpassade till folks vanor.
Skaffa dig sopsorteringsrutiner
Hur man sopsorterar är individuellt. Ett första steg är att börja med det viktigaste: miljöfarligt avfall som glödlampor, batterier, nagellack och sprayflaskor.
– När sopsorteringsrutinen väl sitter känns det vansinnigt att börja blanda allt igen. Det är också tillfredsställande att plantera blommor i egenproducerad jord från komposten, säger Helena Åberg.
Vissa personer tycker det är effektivt att sortera allt redan i hemmet och har olika sorteringsbackar för pappförpackningar, metall, glas, batterier, papper, hårdplast och elektronik. Andra blandar batterier, metall och elektronik i en låda och sorterar det på återvinningsstationen. Det viktiga är som sagt att du skaffar dig vardagsrutiner. Har du fyra kärl under diskbänken klarar du det mesta. Ett kärl för komposten, ett för det som ska kastas i soptunnan, ett för metall och ett för förpackningar. Kompostavfallet ska slängas varje dag i komposten.
Kolla reglerna för matkompost
Innan du börjar kompostera matavfall, kontakta kommunens miljöförvaltning och ta reda på om det är tillåtet. I vissa kommuner måste man ansöka om tillstånd eller anmäla att man tänker börja varmkompostera. Därefter är det dags att välja kompostmodell. Där finns det en uppsjö av olika modeller att köpa eller bygga själv.
En tumregel: en stor kompostbehållare är enklare att hålla liv i än en liten. Är komposten isolerad ska storleken vara ca 50 liter per person och år medan en oisolerad kompost ska vara på 100 liter per person. Tänker du även fylla den med trädgårdsavfall måste den vara ännu större. Snurrbara komposter är lättast att sköta och fungerar i princip som ett grillspett. En fristående tunna på marken måste du röra om i för hand en gång per vecka. Bäst är att börja under våren eller sommaren. Det är enklast att få igång processen när det är varmt.
En kompost behöver omvårdnad: den måste få syre, avfallet får inte packas för hårt utan bör blandas upp med till exempel träspån, grenar eller sönderrivna äggkartonger och hållas fuktig som en urkramad svamp. Efter ett år kommer vinsten i form av egentillverkad jord!
