Det är många som hör av sig till rådgivningen. Därför har vi längre svarstider än vanligt. Vi hoppas du har överseende.

Vi har fått många frågor till rådgivningen under den senaste tiden. Det kan därför ta längre tid än normalt att få svar. Vi ber om ursäkt för dröjsmålet och hoppas att du har överseende.

Bättre bankkontroller kan minska kapningar av bankkonton

Många konsumenter har fått sina bankkonton kapade och länsade av kriminella i samband med elektronisk legitimering. Villaägarnas undersökning som IT-säkerhetsexperten Fredrik Ljunggren på Kirei gjort, visar att det saknas tillräckliga automatiska rimlighetsspärrar och manuella kontroller hos bankerna. Sådana skulle kunna förhindra stora pengaöverföringar med nyutfärdade e-legitimationer till bankkonton som kunden aldrig tidigare har gjort överföringar till.

Avsaknad av manuella kontroller vid banktransaktioner med hög risk hos bankerna har lett till att bedragare på bara några minuter kan tömma oskyldiga människors bankkonton och ta lån i deras namn.

En bedragare kan med stöd av en helt nyutfärdad e-legitimation länsa ett sparkonto genom överföringar till ett flertal nya och okända mottagare, som kunden tidigare aldrig har gjort överföringar till. Att ett bankkonto töms på det sättet, är helt enkelt inte ett rimligt användningsmönster.

Villaägarna anser att bankerna skulle kunna göra mer för att förhindra denna typ av brottslighet än vad som sker idag.

– Det rör sig inte bara om pengar, utan om personliga tragedier, där kontantinsatsen till ett småhus eller ett helt livs besparingar har försvunnit på bara några minuter. Det är förstås oacceptabelt och något branschen snarast måste åtgärda, menar Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna.

Förtroendet för e-legitimering kan urholkas

Idag nekas eller kontrolleras personer som beter sig konstigt på ett bankkontor och vill genomföra flera riskfyllda transaktioner. Vid samma riskfyllda agerande på internetbanken finns inga speciella kontroller utan transaktionerna släpps igenom. Med väl avvägda rimlighetsspärrar och manuella kontroller på internetbanker, minskar risken för bedrägerier. Problemet med att enskilda personer har blivit av med sina besparingar till följd av bristande säkerhet, kan även få återverkningar i ett samhällsperspektiv.

– Naturligtvis måste bankaffärer kunna skötas på distans, men det får inte ske på bekostnad av människors trygghet. Bedrägerierna riskerar att urholka konsumenternas förtroende för elektronisk legitimering, vilket i dess förlängning leder till negativa effekter för hela bankväsendet. En sådan situation måste undvikas och det är därför angeläget att problemen löses även ur den aspekten, säger Ulf Stenberg.

Bedrägerier med e-legitimationer på två sätt

Två vanliga sätt att begå bedrägerier med e-legitimation är:

  1. Bedragaren tar kontakt med målsäganden via telefon och övertalar målsäganden att genomföra vissa åtgärder på sin internetbank. Bedragarna utger sig ofta att vara från banken, och kontakten sker under förevändning att några obehöriga transaktioner sker på kontot, och att innehavaren måste legitimera sig för att de ska kunna stoppa transaktionerna.
  2. Bedragaren tillskansar sig en e-legitimation i någons namn på obehörig väg, till exempel genom användande av förfalskade fysiska legitimationshandlingar. Därigenom kan bedragaren öppna ett bankkonto och i nästa steg hämta hem ett BankID som kan användas för att ta nya lån eller överföra pengar från konton i annan bank.

Den övervägande delen av alla bedrägerier sker enligt det första av de två tillvägagångssätten. Vad som sällan framkommer är att bedragarna i första hand är inriktade på bankdosorna, även om det förekommer att BankID också används. Med svarskoder från bankdosan kan bedragarna skaffa ett BankID, och med hjälp av det kan de genomföra ett stort antal överföringar till andra konton. Det är också med detta nyutfärdade BankID möjligt att hinna plundra konton som innehavaren har i andra banker, innan kontohavaren förstår vad som är i görningen och hinner spärra e-legitimationen.

Läs mer

För mer information

Ulf Stenberg, chefsjurist, Villaägarna, 070-251 20 90

Alexandra Svenonius, kommunikationschef, Villaägarna, tel 073-267 10 15