När stat eller kommun drar in en väg har boende egentligen bara ett alternativ: Att ta över ansvaret och underhållet. Det är ofta en stor kostnad för privatpersoner med en negativ påverkan på samhällsväven i grannskap och byggd.
2016 fick makarna Edman veta att Trafikverket planerade dra in allmänt underhåll för väg E801 i samband med en ombyggnation av E22 och byggandet av en akvedukt vid Söderköping. Det innebar att boende och näringsidkare längs den fem kilometer långa landsvägen behövde ta över ansvaret. ”På köpet” skulle de dessutom få ansvar för Vänneberga bro, en rullbro över Göta kanal.
Grannarna tog upp kampen tillsammans
Ingegerd och Hans mobiliserade sina grannar i ett ”byalag” och tog strid mot Trafikverket. 2021 hamnade ärendet på regeringens bord och i februari 2023 kom glädjebeskedet: Vägplanen för E22 projektet godkändes – med undantag för den del som avser indragningen av väg 801 som enligt regeringen bör upphävas och återremitteras till Trafikverket.
- Vi är trötta och försiktigt optimistiska. Sex års kamp och runt 5000 timmar har inneburit stora uppoffringar. Vi har lärt oss mycket och fått kunskaper som många politiker borde ha och som andra i vår situation säkerligen skulle ha glädje av, säger Ingegerd Hedman.
Indragna vägar drabbar många på lansbygden
De värdefulla kunskaperna har hon samlat i boken Väg 801 – Byalaget som tog strid mot Trafikverket som kom ut våren 2022. En handbok som är väl värd att läsa för både politiker och andra i samma situation.
- Med undantag från skogsvägarna som oftast inte är öppna för allmänheten äger staten 24 procent av vägnätet, kommunernas gator och vägar omfattar 10 procent. Resterande 66 procent av landets väginfrastruktur bekostas av enskilda fastighetsägare, säger Ingegerd och fortsätter:
Fick backning av politiker
- När vi förstod hur människor på landsbygden utnyttjas blev det ganska självklart att försöka arbeta för en förändring, även om vi i ärlighetens namn många gånger tänkt ”låt denna kalk gå ifrån mig”. Men, när de varit som tyngst har vi alltid haft styrelsen och byalagsmedlemmarna bakom ryggen liksom många andra goda krafter. Som en advokat (far till en byalagsmedlem), våra kommunpolitiker, några riksdagspolitiker från Moderaterna och Kristdemokraterna och många fler. Ensam är inte stark.
Så, hur lyckades byalaget stoppa planen för väg 801? Det är svårt att veta vad som gjorde att den nuvarande regeringen gick på makarna Edman och byalagets linje om väg 801. Men sannolikt är det en kombination av de svårigheter indragandet skulle betyda för bygden och den värdefulla rullbron över Göta kanal.
Vägstriden blev en fråga för regeringen
- I beslutet citerar regeringen väglagen som påpekar att förändringen endast får innebära ”ringa olägenhet för bygden”. Vi har med konkreta siffror visat att Trafikverkets 20 år gamla och obevisade påstående om att driftkostnader av enskilda ”lågtrafikerade” vägar är lägre än för motsvarande allmänna vägar, inte är någon allmän sanning.
- Regeringen tar också upp vikten av Vänneberga bro. Väglagen ger Trafikverket möjlighet att ensidigt frångå en eventuell bro-överenskommelse med fastighetsägarna. Därför är den enda verkliga garantin för att bron ska bli kvar att vägen är fortsatt allmän.
Vågar ni tro att kampen är över?
- Troligen inte helt. Men om väg 801 skulle förbli allmän skapar det ett prejudikat som blir svårt att kringgå vid indragning av allmänna vägar i framtiden. Vår övertygelse är däremot att det blir så i slutänden.
Läs mer om Ingegerd och Hans Edmans vägkamp i ett tidigare reportage publicerad i Villaägaren 2018.
