Sedlar
Miniräknare och penna
Sedlar

Taxeringsvärden 2018

Taxeringsvärdena stiger med i snitt 25 procent för landets småhus 2018, visar en prognos som Villaägarnas Riksförbund låtit SCB ta fram. Nära 950 000 hushåll får därmed fastighetsskatten höjd med upp till ett par tusenlappar om året. I Vindelns kommun stiger taxeringsvärdena i snitt med 49 procent.

Småhusen omtaxeras vart tredje år. Villaägarna har låtit SCB ta fram en prognos över taxeringsvärdena 2018. Prognosen visar på dramatiska höjningar.

Knappt hälften (45 procent) av landets småhusägare ligger under maxtaket för fastighetsskatt. För alla dem innebär höjda taxeringsvärden oundvikligen högre fastighetsskatt.

Villaägarna har låtit SCB ta fram en prognos för småhusens taxeringsvärden 2018. Rapporten visar på dramatiska höjningar – taxeringsvärdena stiger med 25 procent i genomsnitt.

Vindelns kommun toppar listan med en taxeringsvärdeökning på 49 procent. I 107 kommuner stiger taxeringsvärdena med mer än 25 procent. I 260 kommuner stiger taxeringsvärdena med mer än 10 procent. Endast i en kommun ligger taxeringsvärdena – i snitt – still. Mellan 2012-2015 ökade taxeringsvärdet som mest i Norrbottens län med 19 procent. Den siffran bleknar i jämförelse med denna prognos.

Endast Skåne och Blekinge län får i genomsnitt en lägre ökning 2015-2018 jämfört med 2012-2015. I alla andra län är ökningstakten högre. 949 000 av landets 2 117 000 småhusägare – 45 procent – ligger under taket i fastighetsskatten och påverkas därför av de höjda taxeringsvärdena.

Medianökningen för dem som får höjd fastighetsskatt ligger på 840 kronor. I topp ligger Hallstahammar med en genomsnittlig skattehöjning på 1 928 kronor. I 176 kommuner ligger fler än hälften av småhusen under taket och påverkas därför av de ökade taxeringsvärdena.

I kommunerna Sollefteå, Hultsfred, Strömsund, Filipstad, Ånge, Vansbro, Bräcke och ytterligare tio ligger samtliga hushåll under taket vilket gör att ökningen kan bli mycket hög. För dem som ligger över taket ökar fastighetsskatten i takt med takbeloppets indexering (inkomstbasbeloppet). Skatten ökar från 7 262 kronor år 2015 till 7 950 år 2018, det vill säga 688 kronor. Bakgrund och metod År 2018 är det dags för en ny småhustaxering. Den prisnivå som taxeringsvärdena grundar sig på är den som gäller två år före taxeringsåret, det vill säga år 2016. För att uppskatta taxeringsvärdet år 2018, har Villaägarna låtit SCB göra en prognos för småhusens taxeringsvärden utifrån nivååret 2016. 

Uppskattningen av taxeringsvärdesförändringen utgår från alla försålda småhusenheter under perioden 2015-08-01 – 2016-07- 31. När den statliga fastighetsskatten reformerades till en kommunal fastighetsskatt, infördes ett takbelopp som flyttas upp i takt med inkomstbasbeloppet. Takbeloppet år 2016 ligger på 7 412 kronor, vilket motsvarar ett taxeringsvärde på 988 267 kronor. För taxeringsvärden mindre än eller lika med 988 000 kronor (efter avrundning) betalas en fastighetsskatt med 0,75 procent av taxeringsvärdet. För att beräkna gränsvärdet för 2018 har SCB använt sig av en prognos från Konjunkturinstitutet. Gränsvärdet beräknas då hamna på 7 950 kronor, vilket motsvarar ett taxeringsvärde på 1 060 000 kronor.

Förändringar i taxeringsvärden på länsnivå

Förändringar i taxeringsvärden på länsnivå Prognosen pekar på kraftigt höjda taxeringsvärden i hela landet. I Tabell 1 framgår att ökningen av taxeringsvärdena är högst i Stockholms och Västerbottens län på 33 procent respektive 32 procent mellan 2015-2018. Det ska jämföras med förändringen 2012-2015 då Norrbottens län stod för den högsta ökningen på 19 procent. I denna prognos ligger bara Skåne och Blekinge län på en lägre nivå.

Tabell 1 Ökade taxeringsvärden - län

Län Antal taxeringsenheter 2015 Taxeringsvärde 2018 tkr Förändring i procent 2015- 2018
Stockholm  306 188   3 910kr   33%
Västerbotten  67 138  1 146kr   32%
Västmanland  54 106  1 461kr   29%
Norrbotten  68 770  944 kr   28%
Uppsala  73 069  2 001kr   28%
Södermanland  67 090  1 561kr  27%
Östergötland  91 542  1 584kr   27%
Västernorrland  65 021  819kr   26%
Västra Götaland  344 578  1 986kr   24%
Örebro  63 644   1 125kr  23%
Gävleborg  75 152  932kr  22%
Gotland  20 990  1 621kr   22%
Halland  87 393  2 149kr   22%
Dalarna  96 208  980kr  22%
Jönköping  79 169  1 265kr   22%
Värmland 77 709 926kr    20%
Jämtland 43 721  982kr  20%
Kronoberg  48 060  1 100kr   20%
Kalmar  80 100  1 030kr   19%
Skåne  259 934  1 883kr  16%
Blekinge  47 236  1 059kr  12%

 Förändringar av fastighetsskatten på länsnivå

Taxeringsvärdena påverkar fastighetsskattens storlek, men eftersom det finns ett tak saknar taxeringsvärdehöjningen betydelse för dem över taket. Däremot får taxeringsvärdeökningen stora konsekvenser för hushåll som ligger under taket. År 2018 beräknas taket ligga på 7 950 kronor, vilket motsvarar ett taxeringsvärde på 1 060 000 kronor. I Stockholms län ligger 95 procent av småhusen över taket i fastighetsskatten. För de 16 074 småhusägare i Stockholms län som ligger under taket blir skattehöjningen desto högre.

I genomsnitt höjs skatten för dem med 1 343 kronor. Därefter kommer Södermanland och Västmanland. Där får 33 procent respektive 41 procent av småhusägarna en höjd fastighetskatt på 1 140 kronor respektive 1 133 kronor. Flest berörs i Västernorrlands län där 73 procent av befolkningen får höjd fastighetsskatt.

Tabell 2 Genomsnittlig höjning av fastighetsskatten - län

Län Antal hushåll som får höjd fastighetsskatt Andel som berörs Genomsnittlig höjning av fastighetsskatten
Stockholm 16 074 5% 1 343kr
Södermanland 21 933 33% 1 140kr
Uppsala 21 890 30% 1 095kr
Östergötland 31 969 35% 1 080kr
Gotland 6 653 32% 1 020kr
Västra Götaland 105 267 31% 900kr
Västerbotten 39 181 58% 840kr
Halland 16 795 19% 818kr
Norrbotten 45 485 66% 810kr
Dalarna 62 496 65% 758kr
Västernorrland 47 438 73% 735kr
Örebro 39 345 62% 735kr
Jönköping 41 320 52% 690kr
Gävleborg 51 984 69% 683kr
Kalmar 50 035 62% 608kr
Värmland 55 273 71% 563kr
Skåne 74 853 29% 563kr
Blekinge 28 948 61% 533kr
Kronoberg 30 380 63% 510kr
Jämtland 28 955  66% 503kr
       

 

Förändringar av taxeringsvärdet i kommunerna

Taxeringsvärdena ökar kraftigt i många kommuner. I topp ligger Vindeln, Vännäs och Järfälla. I tio kommuner ökar taxeringsvärdena mer än 40 procent. På orter med taxeringsvärden under taket får detta stor inverkan på fastighetsskatten.

De kraftigt ökade taxeringsvärdena påverkar inte bara fastighetsskatten, den får även stora konsekvenser för de cirka 50 000 småhusägare som bor med tomträtt, det vill säga de som ”hyr” tomtmarken av kommunen. Eftersom kommunerna använder tomträttens marktaxeringsvärde när de beräknar tomträttsavgälden (hyran) och friköpspriset så påverkas tomträttsfamiljens ekonomi när marktaxeringsvärdena stiger. Till skillnad från fastighetsavgiften finns det inget tak för tomträttsavgälderna.

Taket för fastighetsavgiften skyddar heller inte den som har en obebyggd tomt. För obebyggda tomter är fastighetsskatten fortfarande 1 procent av taxeringsvärdet

Förändringar av fastighetsskatten i kommunerna

De ökade taxeringsvärdena får stort genomslag på fastighetsskatten i många kommuner. I Tabell 4 återfinns 20 kommuner med de kraftigaste höjningarna av fastighetsskatten (och där fler än 5 procent av hushållen ligger under taket).

I topp ligger Hallstahammar där 39 procent av hushållen i genomsnitt får en höjning på 1 928 kronor. Därefter kommer Vännäs och Vallentuna på 1 680 kronor. I 103 kommuner höjs fastighetsskatten med mer än 1 000 kronor. 

Förändringar av takbeloppet

År 2008 reformerades fastighetsskatten och ett takbelopp infördes. Fastighetsskatten för småhus ligger som tidigare nämnts på 0,75 procent av taxeringsvärdet. Taket lades år 2008 på 6 000 kronor, vilket motsvarade ett taxeringsvärde på 800 000 kronor. År 2016 ligger taket på 7 412 kronor, motsvarande ett taxeringsvärde på 988 267 kronor.

På åtta år har taket ökat med 24 procent. Den relativt kraftfulla ökningen beror på att taket följer inkomstbasbeloppet, inte konsumentprisindex (KPI). I Tabell 5 återfinns utvecklingen av taket sedan 2008. Utifrån prognoser från Konjunkturinstitutet beräknas taket år 2018 hamna på 7 950 kronor. Sedan införandet av fastighetsavgiften år 2008 innebär det en höjning med 1 950 kronor (33 procent). 

Statens intäkter från fastighetsskatten ökar

När fastighetsskatten reformerades år 2008 minskade den offentliga sektorns intäkter initialt. Staten kompenserade emellertid detta genom att höja skatter på andra områden. Bland annat höjdes en av flyttskatterna (kapitalvinstskatten) från 20 till 22 procent. Dessutom minskade bland annat möjligheten att skjuta upp beskattningen, samt att uppskovet belades med en ränta på 0,5 procent.

Den offentliga sektorns intäkter från småhus har sedan år 2008 ökat kraftigt och ligger sedan år 2013 på en högre nivå än före reformen. Prognoser för år 2018 pekar på att skatteintäkerna kommer att ligga på 16 miljarder kronor, vilket är en ökning med 5,5 miljarder kronor sedan reformen år 2008. De röda staplarna i Tabell 6 visar vad fastighetsskatten drog in till staten före reformen, de blå efter.

 Tabell 6 Offentliga sektorns intäkter från fastighetsskatten 2008-2018 

 

 Trots de kraftigt ökade nettointäkterna från fastighetsskatten har inte skatter på andra områden sänkts. Den enda reform som gjorts på området, är att den nuvarande regeringen avser att slopa uppskovsbeloppet för avyttring av privatbostäder som sker under perioden 21 juni 2016 – 30 juni 2020, samt ändra metoden för beräkning av uppskovet vid flytt till billigare bostad. Den beräknade långsiktiga nettoeffekten av dessa båda reformer bedöms hamna på -52 miljoner kronor, vilket inte ligger i närheten av de ytterligare 5,5 miljarder som småhusen kommer att betala extra i fastighetsskatt år 2018 jämfört med år 2008.

Behov av reformer

Reformen av fastighetsskatten 2008 och införandet av ett tak var nödvändig, och löste flera av de problem den gamla fastighetsskatten innebar. Av denna rapport framgår emellertid att reformen inte nådde hela vägen; fastighetsskatten ökar kraftigt under taket. I Hallstahammar ligger skattehöjningen i snitt på 1 928 kronor. Här finns en obalans i systemet som behöver rättas till.

Bostadsmarknaden brottas med ett antal problem. På många orter byggs det för lite i förhållande till befolkningstillväxten. Boverket har konstaterat att det behövs 710 000 nya bostäder på tio års sikt. Bristen på bostäder gör att efterfrågan överstiger utbudet, vilket pressar upp priserna som i sin tur påverkar taxeringsvärden och fastighetsskatt. Men bostadbristen beror främst på politiska beslut (eller frånvaro av beslut) och är inget som den boende kan påverka. Ändå straffas hushållen genom höjda fastighetsskatter. Det gör att systemet med taxeringsvärden i grunden är orättfärdigt. När stigande taxeringsvärden höjer fastighetsskatten för nära hälften av landets småhusägare, blir det uppenbart att fastighetsskattereformen från 2008 behöver kompletteras. Boendekostnaderna ska inte bero på oförsägbara taxeringsvärden. Som det är nu varierar hushållens boendekostnader med hur mycket grannen som sålde sitt hus fick betalt. Det är inte en rimlig ordning. Villaägarna föreslår därför en frysning av taxeringsvärdena på nuvarande nivå.

Villaägarna menar att delar av den kraftiga intäktsökningen från fastighetsskatten sedan 2008 bör användas för att komma tillrätta med den tröga rörligheten på bostadsmarknaden. När hushållens ekonomi påverkas negativt av en flytt, minskar incitamenten att flytta. Sänkta flyttskatter gör en flytt mer ekonomiskt tilltalande, inte minst för de många äldre som idag bor i hus som blivit för stora sedan barnen flyttat ut. En del av de ökade nettointäkterna från fastighetsskatten borde användas till att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Sänkta flyttskatter kan även delfinansieras med lägre ränteavdrag på nyupptagna lån. Då skulle hushåll som redan tagit ett lån inte påverkas retroaktivt, vilket vore orättfärdigt. Minskade ränteavdrag på nyupptagna lån skulle emellertid bidra till en dämpad prisutveckling på bostadsmarknaden, vilket skulle göra det lättare för personer med lägre inkomster att ta sig in på bostadsmarknaden. Det är i sin tur viktigt för matchningen på arbetsmarknaden. Vidare skulle taxeringsvärdeökningen dämpas.

 

Villaägarna föreslår

  • Frys taxeringsvärdena på nuvarande nivå.
  • Använd en del av de kraftigt ökade intäkterna från fastighetsskatten för att öka rörligheten på bostadsmarknaden genom sänkta flyttskatter.
  • För att dämpa prisutvecklingen och ytterligare stimulera rörligheten på bostadsmarknaden kan ränteavdragen på nyupptagna lån sänkas för att delfinansiera sänkningen av flyttskatterna.

 

Läs hela rapporten: Prognos över taxeringsvärden för småhus år 2018