Den statliga fastighetsskatten tillkom ursprungligen som ett bostadspolitiskt instrument. Därefter försköts ändamålet och är idag en löpande beskattning av kapital. Det gör skatten till en udda fågel i det svenska skattesystemet. Man betalar inte en löpande skatt på konst, ädelstenar eller guld. Men den som äger sitt hus ska betala en löpande skatt trots att huset inte genererar någon inkomst som man kan betala skatten med. Det upplevde många som orättfärdigt under den gamla fastighetsskattens tid. En del skickade till och med in takpannor och fallfrukt för att “betala” skatten.
Olika särintressen är ofta ute i debatten och kräver ökade anslag eller sänkta skatter för sina grupper. Den som förväntas stå för notan är nästan alltid landets småhusägare. Denna gång är det chefekonomen på Timbro Jacob Lundberg som vill sänka kapitalinkomstskatten från 30 procent till 15 procent.
Lundberg föreslår att sänkningen av kapitalinkomskatten ska finansieras genom att taket i fastighetsbeskattningen slopas och att skatten läggs på 0,6 procent av taxeringsvärdet. Det skulle öka det totala skattetrycket på landets småhusägare med 9 miljarder kronor. Bara i Stockholms län skulle skattetrycket öka med 5 miljarder kronor.
Detta ska genomföras trots att skattetrycket från fastighetsavgiften redan är mycket hög. Skattetrycket på landets småhus ligger idag på 17 miljarder kronor, jämfört med 13,5 miljarder när den gamla fastighetsskatten var som högst. 2007 stod småhusen för 52 procent av samtliga fastighetsskatter. Denna andel har ökat till 53 procent, trots reformen 2008.
Ökas skattetrycket med ytterligare 9 miljarder kommer småhusen stå för orimliga 63 procent av det totala skattetrycket från fastighetsskatterna.
Det är förvånande att liberala tankesmedjor vill öka beskattningen på det ägda boendet. Det finns en logik i att betala skatt på inkomster, men Timbro bortser helt ifrån äganderättens principer och anser att människor ska betala skatt för egendomar som inte genererar inkomster.
Att ta bort taket i fastighetsskatten, innebär dessutom att skatten åter bli oförutsägbar. Skatten kommer att kunna öka med tiotusentals kronor från ett år till ett annat bara för att grannen renoverat och sålt dyrt. Det var en starkt bidragande orsak till att den ansågs vara ”Sveriges mest hatade skatt”.
Håkan Larsson
Chefekonom
Villaägarnas Riksförbund