Ska småhusägarna finansiera Januariavtalet?

Januariavtalet innehåller en omfattande skattereform med en rad kostnadsdrivande förslag. Bland annat slopad värnskatt. Men någon ska betala. Och precis som när ”århundrades skattereform” genomfördes på 90-talet vill många skicka notan till landets småhusägare.

90-talets skattereform finansierades till stora delar av småhusägarna i form av sänkta ränteavdrag och höjd fastighetsskatt. Fastighetsskatten kopplades till taxeringsvärdet och något takbelopp fanns inte, vilket innebar att skatten kunde öka med 10-tusentals kronor bara för att grannen renoverat och sålt dyrt. Den gamla fastighetskatten var obegriplig och orättfärdig, och saknade all folklig legitimitet.

Det insåg även Göran Persson (S) som under många år brottades med frågan. Från år 1996 till år 2006 sänktes skatten i olika omgångar från 1,7% till 1,0%. Men det räckte inte. Systemet var i grunden felkonstruerat och i takt med att taxeringsvärdena drog iväg så skenade skatten. I sina memoarer ”Min väg, mina val” slog Göran Persson fast att det var fastighetsskattefrågan som avgjorde 2006 års val.

När den nya fastighetsavgiften introducerades år 2008 infördes ett takbelopp på 6 000kr per år, med en årlig indexering kopplad till inkomstbasbeloppet. För år 2019 är taket drygt 8 000 kr. Även om förre finansministern Anders Borg (M) på senare tid kritiserat sin gamla reform måste man säga att den var genomtänkt ur ett statsfinansiellt perspektiv.

När fastighetskatten var som högst år 2007 låg skattetrycket på småhus på 13,5 miljarder. Idag ligger skattetrycket på 17 miljarder.
Vad som är mer intressant är att fastighetsskatten år 2007 utgjorde 0,3% av BNP, vilket är samma nivå som fastighetsavgiften ligger på idag. Småhusen är alltså lika tungt beskattade som innan reformen. Det som ändå gör att de boende kan acceptera skattetrycket, är att fastighetsavgiften är mer förutsägbar än den gamla fastighetsskatten.

En av dem som nu vill höja fastighetsskatten är Hans Lind, professor i fastighetsekonomi. Lind hävdar dessutom att hans förslag skulle vara förankrat med berörda intresseorganisationer. Låt oss vara tydliga, någon avstämning med Villaägarnas Riksförbund som företräder 311 000 medlemshushåll har inte skett.
Lind föreslår en höjning av fastighetsskatten från 7 800 kr till 11 000 kr per år för ägda bostäder som är värda mer än fyra miljoner, men förslaget är dunkelt utformat. Det framgår inte hur värdet ska bestämmas. Lind verkar inte koppla fastighetsskatten till taxeringsvärdet. Istället verkar han utgå ifrån en variant av den så kallade ”Kaliforniamodellen” där skatten kopplas till inköpspriset. I artikeln antyder Lind att omvärderingar enbart ska ske när fastigheten byter ägare så ingen ska behöva oroa sig för höjningar av fastighetsskatten bara för att husets marknadsvärde stiger.
Kaliforniamodellen skapar visserligen förutsägbarhet, men leder också till inlåsningseffekter. Den har även en omfördelande effekt över generationer, eftersom den som bott länge i en bostad har betydligt längre skatt än den som är ny på bostadsmarknaden. Det förefaller tveksamt att detta är ett förslag som skulle ”accepteras från höger till vänster”, som Lind påstår.

Villaägarna har visserligen riktat kritik mot att fastighetsavgiften ständigt höjs via en årlig indexering. Att däremot frångå principen om indexering och istället förlita sig på politikers godtyckliga beslut om skattehöjningar, förefaller ur småhusägarnas perspektiv vara långt värre. Dessutom tar det bort förutsebarheten i systemet, vilken är själva nyckeln till trygghet för landets småhusägare.

Villaägarna anser att dagens fastighetskatt/avgift är mer genomtänkt än Hans Linds förslag. Förbundet står bakom principen att takbeloppet höjs i takt med det allmänna löneläget. Om lönerna ökar i samma takt som under de gångna åren, kommer takbeloppet automatiskt att ligga på ca 9 100kr om fem år.
Däremot håller vi med Hans Lind om att det är orimligt att fastighetsskatten för en paradvåning på Strandvägen i Stockholm är 1 300 kr medan småhusägaren utanför Umeå får betala 8 000 kr.

Stefan Johansson
Samhällspolitisk chef Villaägarnas Riksförbund

Håkan Larsson
Chefekonom Villaägarnas Riksförbund