Istället föreslår Kommunal att taket för fastighetsavgiften ska tas bort, vilket innebär höjd skatt för alla småhusägare med taxeringsvärden över en miljon. Familjer som bor i hus med taxeringsvärde över fem miljoner ska dessutom betala 1,5 procent i skatt, jämfört med dagens 0,75 procent.
Kommunals förslag innebär att sju av tio småhusfamiljer kommer att drabbas av höjda skatter. En undersköterska med familj i ett helt vanligt kedjehus i Luleå skulle med Kommunals förslag få en skattehöjning med i snitt 6 000 kronor. I Umeå skulle samma familj få en skattehöjning med 10 000 kronor. Snitthöjningen för den som bor i ett kedjehus i Stockholm ligger på 25 000 kronor.
En skatt på 1,5 procent innebär en återgång till den skattenivå som gällde i början av 90-talet. Men sedan dess har taxeringsvärdena – som skatten är kopplad till – i snitt stigit med ca 430 procent. Det innebär att skatten skulle skena i landets större städer, bostadsmarknaden skulle kollapsa, och risken är överhängande att skattebetalarna åter skulle tvingas rycka ut och rädda krisande banker.
För att mildra effekterna av förslaget föreslår Kommunal att ett tak införs som innebär att en familj inte ska betala mer än 4 procent av den sammanlagda inkomsten i fastighetsskatt. Taket för en familj med sammanlagd månadsinkomst på 50 000 kronor hamnar på 24 000 kronor. Ligger månadsinkomsten istället på 75 000 kronor hamnar taket på 36 000 kronor. Trots tak blir skattehöjningen betydande.
Begränsningsregeln innebär samtidigt att fastighetsskatten omvandlas till en extra inkomstskatt. Den som studerar och får högre lön kommer med Kommunals förslag inte bara få betala en högre inkomstskatt, utan även drabbas av en högre fastighetsskatt. Och bor barnen hemma och får inkomst, kommer även det innebära att föräldrarna får höjd skatt. Om det är höginkomsttagare Kommunal vill komma åt finns mer träffsäkra skatter.
Den som har en månadsinkomst över 57 000 kronor får idag betala ytterligare 5 procentenheter i inkomstskatt, den så kallade ”värnskatten”. Socialdemokraterna har aviserat att värnskatten ska tas bort som en del av Januariavtalet. Det hade varit bättre om Kommunal tagit strid om värnskatten istället för att ge sig på landets småhusägare.
LO:s ekonomer menar att fastigheter ska ses som vilka kapitaltillgångar som helst och att värdet av att bo i hus ”motsvarar den årliga avkastningen på kapitaltillgången”.
Resonemanget är absurt. Hus är inte aktier som genererar inkomster! Ett hus bor man i. Det är där man delar glädje och sorg. Det är där man ser sina barn växa upp och sina föräldrar åldras. Att beskatta detta saknar folklig förankring.
Göran Persson (S) missbedömde den vrede som det gamla skattesystemet väckte och konstaterade i sina memoarer att fastighetsskatten avgjorde valet år 2006. Även om det runnit en del vatten under broarna och många kanske har glömt hur det gamla systemet drabbade vanligt folk, förefaller det tveksamt om ens Kommunals medlemmar kommer att sluta upp bakom förbundets förslag.
