Villaägarnas chefsekonom Håkan Larsson konstaterar att den överenskommelse som träffats mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna innehåller både lovande och mindre tilltalande förslag, sett ut Villaägarnas perspektiv.
Positiva förslag i överenskommelsen:
- Uppskovsräntan på 0,5 procent slopas
- Takbeloppet i RUT tredubblas från 25 000 kronor till 75 000 kronor
- Fler RUT-tjänster kommer omfattas (bland annat tvätt och flytt)
- Altaner blir bygglovsbefriade
Risker med överenskommelsen:
- Skatt på avfallsförbränning leder till högre avfallstaxa
- Ränteavdraget kommer att avtrappas eller slopas
- Risk att taket i fastighetsskatten höjs
- Risk att extra fastighetsskatt på exempelvis 1,5 procent på taxeringsvärden över 4 miljoner kronor införs
Slopad skatt på uppskov – en framgång!
I den stora fastighetsskattereformen för drygt tio år sedan sänktes fastighetsskatten i två steg. Först från 1,2 procent till 1 procent av taxeringsvärdet och sedan till 0,75 procent. Dessutom infördes ett takbelopp som indexeras upp i samma takt som det allmänna löneläget. När takbeloppet infördes låg det på 6 000 kronor, idag ligger takbeloppet på ca 8 000 kronor. Innan reformen kunde fastighetsskatten öka med tiotusentals kronor från ett år från ett annat, bara för att grannarna renoverat och sålt dyrt. Skatten drev människor från hus och hem på ett orimligt sätt och reformen gjorde skatten mer legitim och förutsägbar. För att finansiera sänkningen av fastighetsskatten höjde Alliansregeringen dels kapitalvinstbeskattningen från 20 procent till 22 procent, dels infördes en årlig ränta på uppskov på 0,5 procent.
Eftersom fastighetsavgiften, som fastighetsskatten döptes om till, sedan år 2013 drar in mer pengar till den offentliga sektorn än fastighetskatten gjorde, anser Villaägarna att det är rimligt att räntan på uppskov bör slopas. Villaägarna är positiva till att S-MP-C-L hörsammat detta krav.
Räntan på uppskovet ökade dessutom kostnaderna för att flytta, vilket i sin tur har påverkat den så kallade ”flyttkedjan” negativt. Den slopade räntan innebär att den som har ett uppskov på en miljon kronor får sänkt skatt med 5 000 kronor per år. Dock är detta bara en pusselbit bland många för att få fart på flyttkedjorna. För att unga ska kunna flytta behövs idag ofta en betydande kontantinsats. Därför måste reformen kompletteras med åtgärder som stimulerar ungas bosprande. Insatser behövs också för att underlätta för äldre som bor stort och vill flytta till något mindre. Det har länge varit mode inom byggbranchen att bygga ”dyrt och exklusivt”. Fokus för byggandet framöver måste ligga på sådant som efterfrågas av bredare grupper i samhället.
I överenskommelsen står att flyttskatten ska ”tas bort”. Det stämmer inte. Det är bara själva räntan på uppskovet som ”tas bort”. Kapitalvinstskatten på 22 procent finns kvar, lagfartsavgiften på 1,5 procent på antingen köpeskillingen eller taxeringsvärdet, den högre av dessa, finns också kvar och även pantbrevsskatten på 2 procent finns kvar.
Kommer fastighetsskatten återinföras?
Den slopade räntan på uppskov är en framgång, men det finns också skrivningar i uppgörelsen som bekymrar. I uppgörelsen föreslås nämligen att värnskatten ska slopas, samtidigt som de ”ekonomiska klyftorna” ska utjämnas. Hur går detta ihop? Svaret finns kanske att läsa i partimotioner från Liberalerna där de skriver att de kan tänka sig att höja fastighetsskatten i utbyte mot sänkt värnskatt. Vänsterpartiet driver redan förslaget att en extra fastighetsskatt ska införas på 1,5 procent på taxeringsvärden över fyra miljoner kronor och i intervjuer har Stefan Löfven varit tydlig med att den ”omfattande skattereformen” ska syfta till att ”minska klyftorna”. Tyvärr har ingen journalist ännu ställt frågan vad statsministern menar med denna formulering.
Villaägarna träffade den 23 januari 2019 Socialdemokraternas talesperson för bostadsfrågor Johan Löfstrand (S) och ställde frågor kring detta men fick inget rakt svar.Villaägarna gör därför bedömningen att det finns en uppenbar risk att blickarna kommer vändas mot fastighetsskatten. I denna fråga krävs därför allmän mobilisering, både lokalt och centralt. Det är många som idag inte minns hur hämningslöst fastighetsskatten slog och hur den drev människor från hus och hem. Det är dags att påminna om detta.
Slopat ränteavdrag
Det finns även en uppenbar risk att ränteavdraget kommer sänkas. Bostadsminister Per Bolund (MP) har vid flertalet tillfällen uttalat att han vill se sänkt ränteavdrag och det är också Centerpartiets uttalade politik. Ett sänkt ränteavdrag är dock något som framförallt Vänsterpartiet vänder sig emot av fördelningsmässiga skäl, men även Socialdemokraterna är enligt uppgift tveksamma till förslaget.
Villaägarna är mycket kritiska till höjd fastighetskatt men vi är också kritiska till sänkta ränteavdrag på redan ingångna avtal. De som tagit ett lån har trots allt ingått ett avtal med banken utifrån givna förutsättningar. Att ändra dessa förutsättningar i efterhand kan förändra kalkylerna kraftigt.
|
Bolånets storlek |
Årlig kostnad 2% ränta med avdrag |
Årlig kostnad 2% ränta utan avdrag |
Årlig kostnad 5% ränta med avdrag |
Årlig kostnad 5% ränta utan avdrag |
|
1 milj |
14 000 kr |
20 000 kr |
35 000 kr |
50 000 kr |
|
2 milj |
28 000 kr |
40 000 kr |
70 000 kr |
100 000 kr |
|
3 milj |
42 000 kr |
60 000 kr |
105 000 kr |
150 000 kr |
|
4 milj |
56 000 kr |
80 000kr/år |
140 000 kr |
200 000 kr |
|
5 milj |
70 000 kr |
100 000 kr |
175 000 kr |
250 000 kr |
Den som lånat fem miljoner kronor kommer alltså få en ökad räntekostnad med 75 000 kronor per år vid ett ränteläge på fem procent om ränteavdraget slopas. Det låter kanske som en hög ränta, men räntan var högre än så för bara tio år sedan. Ett ökat ränteläge i kombination med slopat ränteavdrag skulle få stora konsekvenser för enskilda hushåll och samhällsekonomin i stort. Vi varnar därför för konsekvenserna av denna åtgärd.
Villaägarna kommer att ha fokus på vad som händer med fastighetsskatten och ränteavdraget. Vi kommer också att försöka träffa ansvariga ledamöter och ministrar för alla partier.
