I rapporten ”Skillnad på marginalen” föreslås en ny och mycket komplicerad fastighetsskatt.
Fastighetsskatten ska inte längre ligga på 0,75 % av taxeringsvärdet upp till ett tak på 8 049kr. Istället ska skattesatsen variera beroende på taxeringsvärdet:
- Mellan 0 kr och 1 000 000 kr ska skatten ligga på 0 %.
- Mellan 1 000 000 kr och 2 000 000 kr ska skatten ligga på 0,75 %
- Mellan 2 000 000 kr och 5 000 000 kr ska skatten ligga på 1,25 %
- För taxeringsvärden över 5 000 000 kr ska skatten ligga på 1,75 %
Systemet görs ännu mer komplicerat genom att en begränsningsregel införs. Ingen ska behöva betala mer än 4 % av sin inkomst i fastighetsskatt. Det är nödvändigt att ESO föreslår en sådan begränsningsregel i och med att skatten annars blir extremt hög, men begränsningsregeln innebär samtidigt att fastighetsskatten blir en ren inkomstskatt; Ju mer småhusägaren tjänar, desto mer fastighetsskatt ska betalas. ESO vill alltså ersätta värnskatten, med en ny typ av inkomstskatt.
Fem exempel hur systemet kan slå:
1Taxeringsvärde 500 000 kr och familjeinkomst 40 000 kr/månad
- Dagens fastighetsavgift: 3 750 kr/år
- ESO:s förslag: 0 kr/år
2Taxeringsvärde 3 000 000 kr och familjeinkomst 40 000 kr/månad
- Dagens fastighetsavgift: 8 049 kr/år
- ESO:s förslag: 19 200 kr/år
3Taxeringsvärde 5 000 000 kr och familjeinkomst 80 000 kr/månad
- Dagens fastighetsavgift: 8 049 kr/år
- ESO:s förslag: 38 400 kr/år
4Taxeringsvärde 10 000 000 kr och familjeinkomst 80 000 kr/månad
- Dagens fastighetsavgift: 8 049 kr/år
- ESO:s förslag: 38 400 kr/år
5Taxeringsvärde 10 000 000 kr och familjeinkomst 150 000 kr/månad
- Dagens fastighetsavgift: 8 049 kr/år
- ESO:s förslag: 72 000 kr/år
Som framgår av exemplen ovan, är det för den enskilde nästan omöjligt att veta hur hög skatten blir. Den kan höjas som följd av att grannen renoverat och sålt dyrt, det vill säga om taxeringsvärdet ökar. Men skatten kan även höjas om man exempelvis blir befordrad och får högre lön. Klart är att det totala skattetrycket för landets småhusägare skulle öka med hela 9,5 miljarder kronor.
När rapporten presenterades fick bland annat Peter Englund från Handelshögskolan möjlighet att respondera. Han menade dels att ESO:s förslag skulle höja marginalskatten (eftersom skatten ökar om lönen ökar). Dels påpekade han att effekten av förslaget framförallt omfördelar från landets småhusägare, till dem som bor i bostadsrätter och hyresrätter (och som tjänar mer än 703 000kr).
Detta är också det mest anmärkningsvärda med ESO-rapporten. Det är landets småhusägare som förväntas stå för Januariavtalets kostnader. Den som däremot äger en paradvåning på Strandvägen i Stockholm ska även fortsättningsvis inte betala mer än 1 300 kr/år. Det är obegripligt att ESO inte räknat på vad en höjning av fastighetsskatten på bostadsrätter skulle inbringa statskassan. Bostadsrätter skulle kunna ges ett taxeringsvärde som motsvarar 75 % av marknadsvärdet (dvs samma som småhusen har). Skatten skulle sedan ligga på samma nivå som för småhusen, alltså 0,75 % av detta taxeringsvärde, med ett tak på 8 049 kr.
Att slopa värnskatten för dem som tjänar mer än 703 000 kr kostar statskassan 6 miljarder. Om bostadsrättsinnehavarna betalade lika mycket i skatt som småhusen, skulle ESO inte behövt föreslå några skattehöjningar för småhusen överhuvudtaget. Man ska i sammanhanget komma ihåg att småhusägarna redan idag betalar mycket stora summor till statskassan. Faktum är att de aldrig betalt så mycket i fastighetsskatt/avgift som idag. När den gamla skatten var som högst låg skattetrycket på 13,5 miljarder. Idag ligger skattetrycket på småhusen via fastighetsavgiften på 17 miljarder!
Att öka skattetrycket för landets småhusägare från 17 miljarder till 26 miljarder är inget landets småhusägare stillatigande kommer acceptera. Det ska Centerpartiet, Liberalerna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet ha klart för sig. Vi förväntar oss att de tar avstånd från ESO-rapporten. Hittills har de dock valt att inte kommentera förslaget.
Vi noterar det.