För villaägare i allmänhet spelar det ingen roll vilken del av taxeringsvärdet som ökat, men för tomträttshavare har det stor betydelse eftersom markvärdeökningen slår igenom på avgälden så fort det är dags för omreglering. Det kan leda till höjningar på flera hundra procent. Dessutom höjs friköpspriset.
Det blir också stora avgäldsskillnader inom en kommun beroende på om en tomträtt omregleras före eller efter en fastighetstaxering. När avgäldsperioden löper ut beror på när tomträtten ursprungligen uppläts för bebyggelse.
När systemet med tomträtt infördes för drygt 100 år sedan var tanken god. Även de som inte hade råd att köpa marken skulle kunna bygga ett eget hem. Sedan dess har syftet med tomträtt förändrats. Idag är tomträtt till för att kommunerna ska kunna tillgodogöra sig värdestegringen på marken.
Med den kraftiga värdestegring som skett framför allt på marken har tomträtt blivit en otrygg upplåtelseform. Som tomträttshavare tvingas man se sina boendekostnader öka kraftigt vart tionde år och har oerhört svårt att planera sin ekonomi. Man är beroende av sina kommunalpolitikers goda vilja.
För hyresgästen håller bruksvärdesystemet ner hyran i attraktiva lägen, medan tomträttshavarens avgäld baseras på hur mycket kommunens mark har stigit i värde. Tomträttsavgäld är alltså en slags marknadshyra. Det borde inte vara någon skillnad om man hyr enbart marken huset står på eller hela sitt boende av kommunen.
De höjningar av tomträttsavgälderna som nu väntar tusentals hushåll visar på det orättfärdiga med dagens system. Nu måste lagstiftningen ändras. Det behövs en skyddslagstiftning som leder till rimliga avgälder och humana höjningar. Det är hög tid att koppla loss avgälderna från marktaxeringsvärdet och hitta andra sätt att räkna upp avgälderna.
